Jordarnas funktioner störs av extrem torka

Gräsmark i krukor ställdes under tak för att simulera torkperiod. Foto: SLU
Gräsmark i krukor ställdes under tak för att simulera torkperiod. Foto: SLU

Många befarar att den långa vintern och den varma, torra sommaren är tidiga exempel på det extremväder klimatförändringarna förutspås föra med sig.

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications varnar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om att värmen och torkan får långvariga effekter på markens mikrobsamhällen.

Sommarens torka 2018 slog med förödande kraft mot stora delar av Europa, och Sverige var inget undantag.  Nyligen rapporterades exempelvis från Lunds universitet att de torkstressade träden blivit känsliga för angrepp från både svampar och insekter.

En ny studie, författad av forskare från flera länder i Europa, har undersökt just hur jorden påverkas av extrem torka.

– Jorden är i högsta grad levande. Den är hem åt tusentals arter av svampar och bakterier som är beroende av varandra i intrikata nätverk och samhällen, säger en av författarna, professor Sara Hallin, Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

– Dessa interaktioner är viktiga för en lång rad ekosystemfunktioner som växtnäringsomsättning, rent grundvatten och minskade utsläpp av växthusgaser.

Därför är markmikrobernas välbefinnande av avgörande betydelse, men Sara Hallin berättar att det trots detta saknats kunskap om hur de hanterar långvarig torka. Forskningsstudien undersöker hur mikrobsamhället är sammansatt i gräsmark med olika växtarter före, under och efter extrem uttorkning.

Studien undersökte med hjälp av DNA-analyser mikrobsamhället i gräsmarker före och under uttorkning, samt en vecka respektive två månader efter att torkan avbrutits. Detta visade att nätverk i bakteriesamhällen påverkas betydligt mer av torkan än de i svampsamhället. Det antas delvis bero på att svamparnas mycelstruktur och förmåga att transportera vatten gör dem mindre känsliga än bakterier för torka. Denna påverkan var dessutom långvarig, med kvardröjande effekter två månader efter torkan.

– Men vi noterade också att torkan orsakade en kraftig ökning av ett snabbväxande, torktåligt gräs, säger Sara Hallin.

– Denna ökning i biomassa ovan jord orsakade i sin tur ökad vattenavgång från jorden i form av evaporation från gräset, vilket ytterligare torkade ut jorden. Bristen på vatten påverkar såväl svampar som bakterier, men bakteriesamhället drabbas alltså hårdast, säger hon.

Forskarna konstaterade att den ökade förekomsten av gräset i sig dessutom påverkade bakteriesamhället, men inte svamparna. Att bakterierna missgynnats visade sig i sin tur gynna tillväxten av gräset i en sorts självförstärkande cykel.

© Anläggningsvärlden 2018.
info@anlaggningsvarlden.se

Dela: