Ny handbok om hyggesfritt skogsbruk

Kontinuitetsskogsbruk har varit standardmodellen för skogsskötsel i många europeiska länder ett tag. Professor Arne Pommerening vid SLU beskriver i sin nya bok hur det fungerar i både teori och praktik. Foto: Per Eriksson

Continuos cover forestry, CCF, (Kontinuitetsskogsbruk). har varit en standardmodell för skötsel av skog i många europeiska länder ett tag. Arne Pommerening, professor vis SLU har arbetat och undervisa i dessa metoder i nästan 25 år och beskriver nu i en ny bok hur det fungerar både teoretiskt och praktiskt.

–Idag tillämpar många länder skogsbruk med hyggesfria metoder i olika former. Några av dessa ryms under begreppet kontinuitetsskogsbruk, som har blivit standard i några länder i framförallt Centraleuropa. I detalj skiljer sig de olika hyggesfria metoderna åt, men i huvudsak innebär de samma sak: att merparten av träden ska stå kvar även efter avverkning. Tack vare det kan de processer som pågår i skogen som är beroende av träd fortsätta utan avbrott, vilket kan gynna både klimat och biologisk mångfald.

– En av de huvudsakliga fördelarna med hyggesfritt skogsbruk ur klimatsynpunkt är att kolinlagringen under jord bevaras. Vid en storskalig störning i skogen, till exempel en avhuggning, bryts mekanismerna som binder kolet i marken och en stor mängd lagrat kol läcker ut, säger Arne Pommerening, professor vid SLU:s institution för skogens ekologi och skötsel.

”Med CCF behöver alla ha en god förståelse för en mängd skogsskötselmetoder och fysiologiska processer i skogen samtidigt”

Arne Pommerening har forskat och undervisat om hyggesfritt skogsbruk i nästan 25 år och bland annat varit med när kontinuitetsskogsbruk introducerades i Storbritannien i början av 2000-talet. Hans nya bok nya bok Continuous Cover Forestry – Theories, Concepts, and Implementation, vänder sig till de som vill få en bättre kunskapsgrund att stå på och lära sig mer om hur man får framgång med de hyggesfria metoderna. Att bruka skog på det här sättet, till skillnad från trakthyggesbruk, kräver att varje yrkesroll har en större kunskap om inte bara skogsskötsel, utan också växtfysologi, marklära och skogsekologi.

– I trakthyggesbruken kan hela processen delas upp mellan specialiserade roller, där någon är expert på avverkning, någon på plantering och ytterligare någon på gallring. Med CCF behöver alla ha en god förståelse för en mängd skogsskötselmetoder och fysiologiska processer i skogen samtidigt, säger Arne Pommerening.

Varje skog har sina utmaningar för att få kontinuitetsskogsbruk att fungera. Principerna behöver även anpassas till de rådande skogsskötselpraktiker i olika länder. I boken utforskas därför implementeringen av kontinuitetsskogsbruk-system utifrån olika startpunkter, alltifrån en nyplantering till att konvertera ett existerande skogsbestånd och de faktorer som styr dessa beslut.

Här hittar du boken

Här kan du läsa fler nyheter om skogsmiljö

© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se