Mer stormskador i ett förändrat klimat

Trots älgar, granbarkborrar och rötsvampar är skador till följd av vind troligen den största enskilda förlustkällan för europeiskt skogsbruk. Foto: Per Eriksson

Trots granbarkborrar, klövvilt och rötsvampar är skogsskador till följd av vind den enskilt största skadegöraren för det europeiska skogsbruket. Enligt en rad nya artiklar kan det förväntas se ut så under resten av 2000-talet. 

Skogsbruket lider varje år stora förluster till följd av naturliga störningar i produktionen. Hit kan räknas både biotiska skadegörare som rötsvampar och insekter, och abiotiska som bränder och stormar. Mängden virke som varje år påverkas av dessa störning i Europa har tiodubblats mellan 1950 och 2020. Från 10 miljoner kubikmeter per år till drygt 100. Den främsta av dessa skadeorsaker är vinden, som står för i genomsnitt 40 procent av den skadade volymen.

Enligt flera studier kommer stormskadorna att fortsätta att öka under resten av 2000-talet. En av orsakerna är klimatförändringarna, men det betyder inte nödvändigtvis att det kommer att blåsa mer. Forskarna är inte eniga i hur det varmare klimatet kommer att påverka vindarna. Oväder blir kraftfullare ju mer vatten och ju mer värme de innehåller. Det innebär att varmare hav är en förutsättning för orkaner.

”Markens beskaffenhet är en av de faktorer som kan påverka hur stor skada en storm kan orsaka”

Enligt SLU:s Skogsskadecentrum är de flesta forskare eniga om att orkaner som bildas under 2000-talet kommer att bli starkare än de varit tidigare, men det är tveksamt om de kommer att bli fler. Hur det extrema vädret i Skandinavien kommer att utvecklas är enligt forskaran oklart. Men klimatförändringarna för också med sig andra bieffekter vilka i sig kommer att påverka skogens känslighet för vind.

Markens beskaffenhet är en av de faktorer som kan påverka hur stor skada en storm kan orsaka. Ju mer vatten marken kan hålla, desto känsligare är den, och således är skog på sandiga, genomsläppliga jordar mindre utsatt för vindskador än skog på lerjordar. Ingen jord är dock så hård som den som är tjälfrusen, och tjälen är därför ett viktigt skydd mot stormskador, i synnerhet när norra Europas vinterhalvår är blåsigare än sommarhalvåret.

Finska forskarstudier från 2017 visar att om vintertemperaturen i höjs med fyra grader, kommer perioden med djup tjäle att minska med två månader per år i södra Finland.Det innebär att 80 procent av alla stormar med genomsnittliga vindhastigheter starkare än 11 m/s kommer att ske på ofrusen mark, jämfört med 55 procent idag. Dessutom riskerar nederbörden att öka med 18 procent fram till år 2100, vilket också riskerar att leda till mindre hållfasta jordar och mer kullblåsta träd.

Sammantaget kan sägas att alla dessa studier pekar på större problem med vindskador i norra Europa under de kommande decennierna, till följd av mindre tjäle i marken, stort virkesförråd av stormkänsliga granar, och mer snabbväxande träd. Å andra sidan beräknas granen att bli mindre gångbar under torrare klimat.

Här kan du läsa fler nyheter inom skogsmiljö

© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se