Foto: Per Eriksson
Minst en femtedel av jordens våtmarker har försvunnit. Det visar en ny studiue där Sverige och Finland sticker ut genom mycket stora förluster av torvmarker som omvandlats till jord- och skogsbruk.
Våtmarker, som bland annat bidrar till att minska växthuseffekten, är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En studie från Stockholms universitet visar att stora mängder våtmarker försvunnit under de senaste 300 åren.
Norra Europa, främst Sverige och Finland, skiljer ut sig som området med allra störst förlust av torvmarker. De är också de våtmarker som bundit störst lager av koldioxid.
– Vi vet att utsläppen från svenska våtmarker, på grund av exempelvis utdikning, är stora. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp kommer från våtmarker. Och merparten av dessa växthusgaser kommer från områden som dränerats för skogsbruk, säger Gustaf Hugelius, forskare vid Stockholms universitet.
Forskarna har kartlagt utdikningar och förändringar i markanvändning sedan år 1700. Kartläggningen har gjorts i 154 länder.
Enligt studien har 3,4 miljoner kvadratkilometer, eller mellan 21 och 35 procent av jordens våtmarker dränerats av människor. Det motsvarar ett område lika stort som Indien, eller mer än sex gånger Sveriges yta.
Studien visar att Sverige och Finland sticker ut genom att ha klart mest dikning av torvmarker.
– Våra resultat är trots allt till viss del positiva. De allra flesta av nordliga torvmarkerna är relativt orörda av människor, främst i Nordamerika och Ryssland. Det är dessa våtmarker som över tid bundit upp allra mest koldioxid, förklarar Gustaf Hugelius.
Men forskarna ser dock hot från klimatförändringar, där tinande permafrost och torka hotar kolbalansen även i de orörda torvmarkerna.
– Den sammanlagda bilden är att flera parallella åtgärder behövs för att rädda våtmarkerna. Förutom att snabbt minska mänskliga utsläpp behöver vi skydda orörda våtmarker, arbeta för att fasa ut aktivt skogsbruk på dikade torvmarker och samtidigt restaurera dränerade våtmarker, säger Gustaf Hugelius, avslutningsvis.
© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se
