Ny studie: Svårt att nå skogsmål genom älgavskjutning

Älgen orsakar skador på skog. Ett syfte med älgförvaltningen är att bidra till att minska dessa skador. Naturvårdsverket har tidigare redovisat att älgstammen minskat sedan den nya älgförvaltningen infördes, men detta har inte haft någon effekt på skogsskadorna.
Foto: Erik Karits, Pexels

Ett av syftena med älgförvaltningen är att bidra till minskad skador på skog. Enligt Naturvårdsverket har man tidigare redovisat att älgstammen minskat sedan den nya älgförvaltningen infördes, men detta har inte haft någon nämnvärd effekt på skogsskadorna.

Flera faktorer påverkar mängden skador. Bland annat älgstammens storlek och sammansättning samt den tillgängliga fodermängden, främst tall. I en ny rapport från Naturvårdsverket har en nyligen framtagen beräkningsmodell används som visar hur sambanden mellan dessa faktorer ser ut. Rapporten är skriven Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 

−Resultaten bekräftar det vi sagt tidigare. Vi når inte de skogliga målen enbart genom att reglera älgstammen. Klövvilt och fodertillgången behöver förvaltas parallellt för att minska skogsskadorna så effektivt som möjligt. Detta bör beaktas mer inom förvaltningen, säger Urban Johansson, vilthandläggare på Naturvårdsverket. 

Enligt studien visar den nya beräkningsmodellen att älgförvaltningsplanerna tenderar att överskatta populationen vid låga tätheter och överskatta populationen vid höga tätheter. Den visar också att populationsmålen inom älgförvaltningsområdena nås med en eftersläpning på 3–6 år.

Vid analyser av upprepade mätningar inom samma område med älgbetesinventeringen ÄBIN och den nya modellen för att skatta älgstammen finns inga samband mellan förändring i älgtäthet och förändring i andelen skadade tallar.

Om älgtätheten förändrades följde således inte skogsskadorna de förändringarna. Samma område kunde alltså ha högre skador än tidigare oberoende av om älgstammen ökat eller minskat inom området. Sammanfattningsvis var det mycket få älgförvaltningsområden som nådde de skogliga målen, oavsett älgtäthet.

Enligt studien visar älgbetsinventeringen ÄBIN på svaga samband mellan älgpopulationens storlek och betesskador. Bland annat den stora mellanårsvariationen i andelen skadade tallar gör att det är mindre lämpligt att fastställa förvaltningsmål för älgpopulationens storlek enbart baserat på andelen skadade tallar enligt ÄBIN.

© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se