Fastighetsägarna: Byggkollaps riskerar en framtida bostadskris

En rapport från Fastighetsägarna tydliggör att nyproduktionen av bostäder befinner sig i fritt fall. Enligt Fastighetsägarna är bilden som framträder väldigt oroande och kräver snabba insatser från politikerna.

I år kommer bostadsbyggandet i Sverige att mer än halverats jämfört med förra året. I Stockholms län är situationen ännu värre. Någon snar vändning syns heller inte. Under nästa år kommer nedgången tvärtom att eskalera. Det visar en färsk rapport från branschorganisationen Fastighetsägarna Stockholm.

I rapporten ”Motvind på bostadsmarknaden” tillfrågas 28 större bostadsbolag i Stockholms län om hur de påverkas av det senaste årets ökade kostnader, hur de ser på förutsättningarna för att bygga nya hyresrätter samt hur de ser på hyresförhandlingarnas funktion.

Enligt rapporten är det en dyster bild som framträder när de största privata företagen som bygger och förvaltar bostäder blickar framåt. Enligt rapporten förväntar sig företagen en minskning med i genomsnitt71 procent i den egna nyproduktionen av bostäder under det kommande året. De senaste året uppger de tillfrågade att kostnadsmassan för bostadsbolagen skjutit i höjden med omkring 42 procent, främst på grund av kraftigt stigande kostnader för finansiering.

– Rapporten tydliggör att nyproduktionen av bostäder befinner sig i fritt fall utan en tydlig återhämtning i sikte. Bilden som framträder är väldigt oroande och kräver snabba insatser från politikerna. Vi står inför en akut bostadskris som måste åtgärdas för att säkra Stockholms och landets välfärd och tillväxt, säger Nathalie Brard, chef fastighetsmarknad på Fastighetsägarna Stockholm.

Efter nästan två år har nu Riksbanken nått vägs ände med sina räntehöjningar. Någon snar sänkning utlovas dock inte. För kapitaltunga branscher, som fastighetssektorn, sätter det klara gränser för verksamhetens utveckling. Dessutom förstärks problemen i bostadsproduktionen av kraftigt ökade byggkostnader.

– Det finns inget som talar för en snabb vändning till det positiva därefter. Det kommer ta lång tid för hushållen att få tillbaka sin investeringsförmåga i det ägda boendet. I en sådan situation skulle hyresrätten kunna gynnas, men då måste intäkterna, det vill säga hyrorna, täcka kostnaderna. Det finns en befogad oro för att det kan bli svårt, säger Tomas Ernhagen, chefekonom Fastighetsägarna.

– Det kommer ta lång tid för hushållen att få tillbaka sin investeringsförmåga i det ägda boendet. I en sådan situation skulle hyresrätten kunna gynnas, men då måste intäkterna, det vill säga hyrorna, täcka kostnaderna, säger Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna. Foto: Magnus Glans, Fastighetsägarna.

Enligt rapporten  syns en oväntad och snabb försämring av förutsättningarna för att äga och förvalta hyresfastigheter. De tillfrågade hyresvärdarna lyfter också problemet med det nuvarande hyresförhandlingssystemet som man inte anser innehålla tillräckliga möjligheter att kompensera för kostnadshöjningar genom att justera hyrorna.

– Problemen med hyresförhandlingssystemet syns tydligt i kostnads- och hyresutvecklingen. Sedan 2016 då SCB började mäta förvaltningskostnaderna har dessa kostnader ökat med 52 procent. Hyrorna har samtidigt ökat med knappt 14 procent. Det håller inte i längden. Parterna måste ta sitt ansvar för hyresrättens framtid. Kostnaderna kan på sikt inte öka mer än intäkterna, säger Nathalie Brard avslutningsvis.

© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se