Digitalisering i skotare med smartare datorer

Nu har de första testerna av StanForD 2010 genomförts på skotar och resultaten visar att alla skotarna presterar bra. Foto: Per Eriksson

Nu har Skogforsk publicerat de första testerna av StanForD 2010 genomförts på skotare och resultatet visar att alla maskinerna presterar mer än godkänt.

Tidigare har bara skördarna ingått i de återkommande så kallade Virkesvärdestesterna. Dessa tester ska bidra med värdefull information om nuläget för implementeringen av nya funktioner på marknaden och ger möjlighet att följa utvecklingen över en längre tid.

Syftet med skotartesterna 2022 var att:

• Beskriva tillgänglig funktionalitet för skotare i StanForD 2010.
• Öka medvetenheten bland skogsföretag och maskinägare om möjligheterna med StanForD 2010 samt beskriva hur långt implementeringen har kommit i praktisk tillämpning.
• Stötta tillverkarnas utveckling. Därför innefattar testerna inte endast en beskrivning av nuläget, utan också en beskrivning av troliga framtida behov och krav. 

I första hand fokuserade Skogforsk testerna på styrning, produktionsrapportering och driftuppföljning. Skotartesterna innefattade fyra olika skotarfabrikat, vilka tillsammans representerar StanForD-medlemmarna Ponsse, John Deere, Komatsu och Rottne med styrsystem från Dasa Control Systems. Tillverkarna valde själva vilken modell som skulle ingå som basmaskin i testet.

Resultatet från testerna visar att alla de främsta skotarna på den svenska marknaden presterarbra. Många av dagens moderna skotare använder redan StanForD 2010 och enligt Skogforsk ökat antalet snabbt som samtidigt vill påpeka att:

• Korrekta produktionsdata (fpr-filer) kan genereras i alla maskiner.
• Alla styrsystem kan läsa och lagra instruktioner (fdi och foi) korrekt.
• De nya filformaten har förenklat skotarrapportering för förarna och minskat antalet fel. 
• Alla skotare kan prestera automatisk rapportering av produktion och driftsuppföljning. 

Även om resultaten från testet är positiva finns det många potentiella förbättringar som kan göras. Till exempel fungerar manuell registrering av skotade volymer bra idag men baseras ofta på subjektiva uppskattningar av skotad volym. Detta innebär att volymerna ofta har systematiska fel, vilket vanligen leder till underskattningar.  

Skogforsk föreslår därför en framtida lösning där positioneringsdata från skördarnas och skotarnas kranar kan kombineras med GIS-funktionalitet för att generera volymer och positionssatta travar vid på- och avlastning av stockar från skotarna.  

För att lyckas med den typen av avancerad rapportering måste det var möjligt att använda skördardata från olika källor (molnet eller lokal överföring) och det måste var möjligt att använda data oavsett vilket styrsystem de kommer från, det vill säga inte från tillverkarspecifika hpr-filer. En sådan lösning är baserad på att kombinera GIS-funktionalitet, positionering av stockar och högupplöst data från kran/grip. 

© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se