Riksförbundet M Sveriges vägombud har kört över 20.000 mil för att kartlägg hur ytojämnheten ser ut på Sveriges vägnät. Undersöningen visar en stor skillnad i vägkvalutet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen.
Sämst är vägarna i Norrbottens län följt av Västerbottens län.
– Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck vilket resulterar i ett försämrat grepp. Olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet. Inte minst ökar risken för singelolyckor kraftigt på ojämna vägar, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige (tidigare Motormännen).
Enligt M Sverige är effekten på trafiksäkerheten som mest allvarlig i kobintion med halt väglag och förutom trafiksäkerhetsaspekterna leder en ojämn vägyta till ökat buller, minskad komfort, förslitningar på fordon, sämre avrinning samt försämrat vintervägunderhåll.
Enligt undersökningen är kvaliten på Sveriges Europavägar förhållandevis hög. Vad gäller riksvägar är det flera vägar med längre vägavsnitt som har sämre kvalitet medan många länsvägar har betydligt sämre resultat.
Dessutom förväntas standarden på det svenska vägnätet sjunka.
– Vi väntar oss sämre vägar framöver. Nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare till följd av ökad mängd tyngre trafik och eftersatt underhåll. Trafikverket har en underhållsskuld till vägnätet på 23 miljarder kronor och tvingas fokusera på akuta lappningsåtgärder. Oroligheterna i omvärlden har dessutom ökat priserna på insatsvaror för asfaltsproduktion, vilket gör att många infrastruktursatsningar får skjutas upp eller ställas in, säger Tony Gunnarsson.
M Sverige menar att mätresultatet visar på stor skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Sämst är vägarna i Norrbottens- och Västerbottens län.
Vägunderhållet är underfinansierat vilket drabbar Norrland och landsbygden, när Trafikverket tvingas prioritera de högtrafikerade vägarna mellan storstäderna. Skogslänen kommer att stå som förlorare med sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider som följd, säger Tony Gunnarsson avslutningsvis.
© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se
