Svenskt skogsbruk kämpade med stora skadeproblem under 2022. Viltbetesskadorna var fortsatt höga, samtidigt som granbarkborre dödade stora mängder skog. Dessutom drabbades södra Sverige av storm och snöbrottskador medan norra Sverige fortsatte hantera multiskadade ungskogar. Detta visar Skogsstyrelsens årliga skogsskaderapport.
I Skogsstyrelsens årliga skogsskaderapport sammanfattas läget för samtliga större skador på skog i Sverige under 2022, nationellt och på landsdelsnivå.
– Vi ser att virkesvärden för miljarder varje år går till spillo på grund av skador och vi vet också att klimatförändringarna kan påverka i en negativ riktning. Därför är det viktigt att skogsägaren möter hoten genom att anpassa skogsskötseln och viltstammarna samt sätta rätt trädslag på rätt mark i så stor utsträckning som möjligt. Markägare bör eftersträva skogar med hög variation i trädslag, ålder och skötsel för att minska riskerna, säger Lennart Svensson, Skogsstyrelsens nationella samordnare för skogsskador.
Viltbetesskadorna är fortsatt höga enligt Skogsstyrelsens älgbetesinventering (Äbin). Totalt hade 11 procent av tallarna i ungskogarna allvarliga årsskador baserat på ett genomsnittligt värde från de senaste tre årens inventeringar, vilket är långt från målet som ligger på maximalt fem procent.
– Det finns en tendens till att viltbetesskadorna minskar men de ligger fortfarande på en nivå som kräver åtgärder såsom avskjutning för att anpassa hjortdjursstammarna till betesresursen, ökning av andelen tall på framför allt mager mark i södra Sverige och i övrigt en skogsskötsel för ökad fodermängd, fortsätter Lennart Svensson.
Under 2022 dödades cirka fem miljoner skogskubikmeter av granbarkborre enligt tidigare inventeringar, vilket innebär att granbarkborreangrepp fortfarande vållar onormalt stora skadeproblem för svenskt skogsbruk. Mest granbarkborreskador konstaterades i Svealand där skadorna uppskattades vara ungefär lika stora som förra året, till skillnad från Götaland där skadorna har minskat med två tredjedelar.
2022 var ett år med relativt få stormar. Trots detta bedömdes totalt cirka 2,2 miljoner skogskubikmeter skog ha skadats i Götaland.
Snöbrottskadorna var relativt stora i södra Sverige, medan Svealand drabbades av toppbrott orsakade av tung blöt snö i olika omgångar.
Under året har problematiken med multiskador i ungskog i norra Sverige belysts genom en nationell riktad skogsskadeinventering i de fyra nordligaste länen. Resultaten visade att nästan hälften av tallstammarna hade minst en skada och att en dryg fjärdedel hade skador av betydande grad, främst älg och törskatesvamp.
Rotticka är den allvarligaste skadesvampen totalt sett. Knäckesjuka är en annan frekvent förekommande svamp som lokalt har orsakat stora skador, exempelvis i brandfältet i Västmanland. Svåra angrepp av Diplodia pinea har konstaterats i Skåne, Småland och på Gotland.
Snytbaggen, som näst efter granbarkborren är den vanligaste och allvarligaste skadeinsekten, vållar betydande skador på barrplantor varje år.
I Norrland och Svealand har Skogsstyrelsen sett en ökning av skador på tallskott orsakade av större märgborre. Denna bild förstärks av den utredning som Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har gjort angående förekomsten av glesa och döda talltoppar i norra Sverige där större märgborre konstaterades vara den främsta skadegöraren men även skadesvampen gremmeniella är inblandad.
I Norrbotten har angrepp av mindre granbarkborre noterats på en grupp contortatallar. Det är den första kända noteringen där mindre granbarkborre dödat contortatall i Sverige.
