Tvärstopp för bostadsbyggandet

Enligt Prognoscentrets nya konjunkturrapport för byggmarknaden väntas de totala bygginvesteringarna i år uppgå till 362 miljarder, en nedgång med 13 procent jämfört med 2022. 

Enligt marknadsanalysföretaget Prognoscentrets nya konjunkturrapport för byggmarknaden väntas de totala bygginvesteringarna i år uppgå till 362 miljarder, en nedgång med 13 procent jämfört med fjolåret.

Det senaste årets inflationschock och snabba räntehöjningar sätter stopp för bostadsbyggandet där påbörjandet väntas falla med 36 procent under detta år. Marknaden för privata och offentliga lokaler drabbas också, men i betydligt mildare omfattning.

Byggaktiviteten hålls uppe av fortsatt stora offentliga investeringar samt behoven av renoveringar- och ombyggnation initierade av professionella fastighetsägare. Med undantag för nyproducerade bostäder – som alltså tar tvärstopp – går övrigt byggande i linje med den förväntade utvecklingen sett till konjunkturskiftet.

– I år väntas bostadsbyggandet falla med 36 procent ned till 35 500 nyproducerade bostäder, en nedjustering med 10.000 bostäder jämfört med höstens prognos. Antalet påbörjade lägenheter väntas under året uppgå till 28.000 medan antalet nybyggda fristående småhus nära nog halveras jämfört med 2022, säger Ludvig Uggla analytiker på Prognoscentret.

Prognosen för nybyggda privata och offentliga lokaler justeras också ned jämfört med i höstas. Investeringarna väntas i år landa på 87 miljarder, en minskning med 5 procent jämfört med 2022. Även under 2024 väntas en nedgång, men 2025 återhämtar sig aktiviteten något. Den generellt förhöjda industriella aktiviteten i landet; de gröna industrisatsningarna i norra Sverige, fortsatt stora behov av effektiva lager- och logistiklösningar samt stora offentliga investeringsbehov till följd av den demografiska utvecklingen och det befintliga fastighetsbeståndets åldersstruktur, skapar goda förutsättningar för segmentet framöver.  

ROT-investeringarna inom lokalmarknaden ökar försiktigt i år, upp med 1,4 procent till 87 miljarder kronor. Tillväxten drivs av renoveringsbehoven inom det befintliga fastighetsbeståndet, den förhöjda efterfrågan på energieffektiviseringar samt hyresgästers krav på anpassningar, exempelvis inom kontorsmarknaden. Offentliga investeringar, som till sin natur är mindre konjunkturkänsliga, och i högre grad drivs av den demografiska utvecklingen, hjälper också till att hålla renoveringsaktiviteten uppe på positiva tillväxtnivåer under hela prognosperioden.

Lågkonjunkturen känns av. Men Sverige har också väldigt starka offentliga finanser och klarar av att absorbera stora störningar. När inflationen väl normaliseras kommer sentimentet förbättras och marknaden komma igång. Det viktiga är att de långsiktiga förutsättningarna för bostadsbyggandet förbättras nu när påbörjandet sjunker så kraftigt.

© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se