Klimatförändringar, högre belastning och eftersatt underhåll hr lett till att många av landets befintlig VA-system behöver rustas upp och byggas ut för att uppfylla dagens och framtidens allt hårdare miljökrav och klimatförändringar.
Om inte upprustningen kommer igång finns det en stor risk för överbelastade avloppsledningar, översvämmade städer, vattenfyllda källare, utslagen infrastruktur, förorenade vattendrag i framtiden. Det har bland annat Naturvårdsverket och branschorganisationen Svenskt Vatten varnat för.
– Stora delar av Sveriges ledningsnät är byggt på 1960- och 1970-talen med den tidens kapacitetsbehov. I dag har vi en helt annan situation. Kapaciteten räcker inte till och reinvesteringarna i befintlig infrastruktur släpar, säger Erik Simonsen, senior utvecklingsledare på Cementas forsknings- och utvecklingsavdelning.
Erik Simonsen representerar Cementa i Betongrörsgruppen, en lobbygrupp med verksamheter som har det gemensamma målet att öka kunskapen om fördelatna med att använda betongrör i VA-system och för dagvattenhantering.
Sedan miljonprogrammet byggdes på 1960 och 70-talen har mycket hänt i det svenska samhället som påverkar kapacitetsbehoven i VA-näten. Urbaniseringen har lett till allt tätare städer med allt fler invånare och färre grönytor som kan ta upp regn- och dagvatten.
– Dessutom tillkommer klimatförändringarna som kan innebära upp emot 25 procent större regnmängder än idag, dessutom allt hårdare miljökrav kring hur dagvatten ska tas om hand, menar Erik Simonsen.
Enligt färska siffor från Svenskt Vattens investeringsrapport behöver investeringsbehovet i kommunalt VA öka från 16 till 23 miljarder kronor årligen de kommande 20 åren. Detta innebär en ökning i invsteringstakten på omkring 40 procent, vilket i sin tur betyder att VA-taxorna i det närmaste måste fördubblas i jämförelse med idag.
– Det finns inget alternativ till ökande investeringar och samhället har inte råd med ”billiga” lösningar som blir dyrare i längden. I stället måste vi bygga VA-nät som är långsiktigt hållbara och miljövänliga för framtida generationer.
Även det cirkulära livscykelperspektivet talar för betongen, menar Erik Simonsen.
– Förutom att betong har en lång livslängd, går materialet också att återanvända och återbruka. Man kan använda det som kross- och ballastmaterial vid byggen eller föra tillbaka in i betongtillverkningen. En ökad kunskap om livscykelperspektivet är enda vägen framåt, säger han avslutningsvis.
© Anläggningsvärlden 2021.
info@anlaggningsvarlden.se
