Så blir klimatpolitiken mer kostnadseffektiv

Den svenska skogen för ett stort upptag av koldioxid. Under de senaste 30 åren har det ökande virkesförrådet bidragit med ett nettoupptag på cirka 40 miljoner ton koldioxiddekvivalenter per år.

Enligt en ny rapport från myndigheten Tillväxtanalys visar att globalt samarbete är viktigt för  att svensk klimatpolitik ska bli mer kostnadseffektiv.

I rapporten betonas också att skogen har en betydelsefull roll och behöver hanteras på ett bättre sett för att nå klimatmålen. Rapporten beskriver klimatpolitikens utformning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ger förslag på hur den kan bli mer effektiv.

Rapporten är skriven av Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet, Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi och Tommy Lundgren, professor i nationalekonomi, båda vid Sveriges Lantbruksuniversitet, på uppdrag av Tillväxtanalys.

– En risk med att driva en egen klimatpolitik är att utsläpp flyttar till andra länder, så kallat koldioxidläckage, därför är det internationella samarbetet viktigt, säger Runar Brännlund.

Författarna lyfter också fram att svensk klimatpolitik bör harmonisera bättre med EU:s klimatmål än den gör idag, och att skogen bör inkluderas mer explicit i klimatpolitiken och hanteras som andra utsläppskällor.

Enligt rapporten står den svenska skogen för ett stort upptag av koldioxid. Under de senaste 30 åren har det ökande virkesförrådet bidragit med ett nettoupptag på cirka 40 miljoner ton koldioxiddekvivalenter per år. Därför är det viktigt att skogen ingår i klimatpolitiken. 

Det görs mest effektivt genom att behandla utsläpp och upptag av koldioxid från biomassa på samma sätt, exempelvis genom att införa en koldioxidskatt på utsläpp från biomassa och en subvention på upptag och lagring i träprodukter. 

Rapportförfattarna menar också att det kan göras genom att införliva skogens upptag och utsläpp i det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter, EU UTS. I praktiken är det dock svårt att utforma en sådan klimatpolitik och detta behöver utredas vidare.

© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se