Den 30 januari arrangerade Kungliga Vetenskapsakademin ett seminarium på Stockholms universitet om innovationskritiska metaller och kritiska råvaror.
Seminariet inleddes med att Bert Allard, Professor emeritus på Örebro Universitet redovisade hur gruvproduktionen i Europa, USA, Kanada och Australien konstant minskat de senaste hundra åren. I Kina däremot syns en kraftigt ökad produktion berättade Bert Allard.
Prognoser från EU kommissionen visar att metallbehovet för elbilar och elhybrider kommer öka med gigantiska mått fram till 2030. Till exempel Lithiumbehovet kommer öka med över 2500 procent. Prognoserna för kobolt och grafit pekar på en liknande utveckling.
Bert Allard pekade även på riskerna med att Europa är så beroende av import av de kritiska metallerna från Kina. Samtidigt som det finns negativa konsekvenser för miljön om gruvbrytningen ökar i Europa.
Katarina Persson Nilsson, sakkunnig på regeringskansliet berättade om EU:s batteriallians som lanserade i oktober 2017. Målet med den är att bygga en stark pan-europeisk batteriindustri med ett marknadsvärde på 250 miljarder euro per år.
EU:s batteristrategi fokuserar på råmaterialförsörjning där man ska kartlägga nuvarande reserver och framtida potential för utvinning inom EU.
– ”För oss inom gruvnäringen är hållbarhet ledstjärnan och vi motsätter oss inte minerallagen eller miljöbalken, men faktum är att tillståndsprocesserna har gått i baklås” Maria Sunér Flemming, vd på Svemin.
– I EU:s gröna giv är tillgången på resurser en strategisk säkerhetsfråga, sa Katarina Persson Nilsson
Erik Jonsson på Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tittat på vad som driver efterfrågan på metaller och mineraler. Hans slutsats är att det i första hand är befolkningsökning, minskande global fattigdom och teknikutveckling som driver på efterfrågan. T.ex. den globala litiumproduktionen visar på en starkt ökande produktion av batterier och kurvan för produktionen pekar rakt uppåt.
Magnus Ericsson, Adjungerad professor på Luleå tekniska universitet berättade om att Sverige har stora tillgångar och reserver på kritiska metaller. Bland annat kobolt, litium, molybden, volfram och vanadin finns i rikliga mängder i den svenska berggrunden. Samtidigt pekade han på att brytning av metall bekämpar fattigdom i mindre utvecklade länder som Kongo där gruvindustrin är viktig.
Även Anders Hallberg på SGU tog upp frågor kring hur tillgångarna på mineraler ser ut i Sverige.
Anders Kihl, strategi- och utvecklingschef på Ragn Sells talade om vad som krävs för en ökad återvinning av metaller.Han pekade på att det med befintlig teknik går att öka utvinningen av metaller ur avfall. Problemet är att det inte är lönsamt att göra det inom befintligt regelverk.
Maria Sunér Flemming, vd på Svemin tog upp det faktum att gruvnäringen är en viktig bransch för Sverige och världen. Hon berättade att gruvsektorn syyselsätter 13.000 personer i direkta arbetstillfällen och 2-4 gånger ytterligare indirekt. Tillsammans med stål står gruvnäringen för 11 procent av Sveriges nettoexport vilket motsvarar 27 miljarder kronor i exportvärde. Maria Sunér Flemming berättade även om det globalt ledande gruvklustret där flera innovativa utvecklingsprojekt sjösatts. Bland annat en värdekedja för stål utan klimatutsläpp, hållbara underjordsgruvor, elektrifiering av ovanjordsgruvor, utvinning av jordartsmetaller och vanadin ur slagg.
– För oss inom gruvnäringen är hållbarhet ledstjärnan och vi motsätter oss inte minerallagen eller miljöbalken, men faktum är att tillståndsprocesserna har gått i baklås, sa Maria Sunér Flemming.
Bland de övriga talarna fanns Arne Müller, författare och journalist, Stefan Sädbom, Gruv- och prospekteringsgeolog på Bergskraft, Annika Nilsson forskare på KTH, Johanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsföreningen, Anna Skarhed fd justitiekansler, Fredrik Gemsjö, sakkunnig på regeringskansliet och Anders Wijkman, kungl. Vetenskapsakademien.
© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se
