Det är många som säger att biomassan inte räcker till. Men vår planet blir successivt allt grönare. Bioenergin kan klara två tredjedelar av den svenska energiförsörjningen, säger Gustav Melin, vd på branschorganisationen Svebio.
Under 2015 sände Vetenskapsradion ett program där de konstaterade att forskargrupper redovisat satellitbilder där man ser att jorden blir grönare år för år. Under förra året publicerade en annan forskargrupp, från FN-organet FAO, en artikel i tidskriften Science. De hade kommit fram till att det nu finns 467 miljoner hektar mer skog på jorden än vad man tidigare uppskattat. Det rör sig om väldigt mycket ”ny” skog, Sveriges skogsareal är på 23 miljoner hektar.
De här uppgifterna är fascinerande men ändå logiska när man beaktar var utsläpp av koldioxid kommer ifrån och vart de tar vägen. Vi får relevanta uppgifter om koldioxid från Global Carbon Project, en internationellt ansedd organisation med data om världens omsättning av kol och koldioxid. Enligt Global Carbon Project har 88 procent av all världens koldioxidutsläpp under de senaste tio åren kommit från fossil energi och cement, medan 12 procent kommit från avskogning. Under de senaste tio åren har vi alltså fått ny biomassa på jordklotet som motsvarar all världens energiförbrukning under tre år! Det räcker med att omsätta de senaste årens nya biomassa för att klara hela världens energiförsörjning. I Sverige täcker hållbar bioenergi idag 37 procent av all vår energianvändning, vattenkraft står för 14 procent och sol och vind för 4 procent.
I Sverige ska vi fortsätta öka användningen av bioenergi så som de fyra svenska myndigheterna Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Energimyndigheten och Skogsstyrelsen beskrivit i den nyligen publicerade rapporten ”Bioenergi på rätt sätt”. Svebio ställer sig bakom de åtta krav som myndigheterna ställer upp för hållbar bioenergi. Svebios mål är att långsiktigt hålla ungefär samma andel av de förnybara energislagen som idag. Det betyder att bioenergin på sikt bör stå för tvåtredjedelar av den svenska energianvändningen.
Möjligheterna att få fram stora mängder hållbar bioenergi inom planetens gränser är alltså goda. I somras när flygskatten debatterades som hetast påstod många att biodrivmedel inte räcker till både flyget och vägtrafiken. Det svenska inrikesflyget behöver 2 TWh drivmedel medan vi förra året använde mer än 19,5 TWh biodrivmedel i svenska vägtransporter.
Om det blir brist på bioenergi eller biodrivmedel eller vilken som helst vara, beror det på att en ökad efterfrågan inte motsvaras av tillräcklig produktion. När detta sker stiger priserna, högre priser ger företag förutsättningar att investera i ökad produktionen av till exempel nya drivmedel från åker och skog.
© Anläggningsvärlden 2018.
info@anlaggningsvarlden.se
