Med två byggda högar på sulfidjord har forskare från SGI under mer än ett decennium studerat jordens hållfasthet och sättningar. Resultatet kan användas till att bättre förutse hur sulfidjord förändras över tid, vilket är viktigt vid väg- och järnvägsbyggen,
Sedan tidigare vet man att sulfidjord är besvärlig att bygga på. Den finkorniga jorden som består av en blandning av mineral, järnsulfider och organiskt material, har som regel låg bärförmåga, sjunker ihop över tid och kan vid felaktig hantering inverka negativt på både konstruktionsmaterial och miljö.
Syftet med den nu publicerade studien var att närmare studera sättningar samt hållfasthets- och kompressionsegenskaper hos sulfidjordar.
– Vid byggen av vägar och järnvägar vill man på förhand kunna beräkna hur stabil jorden är och hur den sätter sig, det vill säga sjunker ihop. Med studien har vi kunnat förbättra precisionen i beräkningar av sättningar, säger Bo Vesterberg, forskare och geotekniker på Statens geotekniska institut, som gjort studien tillsammans med kollegan Mattias Andersson, geotekniker.
Ett område norr om Kalix, har under tolv år varit under luppen för forskarna på Statens Geotekniska Institut. Här har man studerat den sulfidjord som är vanlig längs hela Norrlandskusten. I takt med att det planeras, byggs och underhålls allt fler järnvägar och vägar blir det också viktigt med kunskap om hur sulfidjorden beter sig.
Forskarna har mätt rörelser på markytan och på olika djup i jorden samt hur vattentrycket i jorden förändras över tid. De har också tittat på vad som händer med hållfastheten under bankarna och vad tiden gör med den.
Resultatet visar att sulfidjorden uppvisar skillnader i hållfasthet i horisontell och vertikal riktning. Detta är ett viktigt resultat som kan komma till nytta vid beräkningar och dimensionering av vägars och järnvägars stabilitet, särskilt det faktum att hållfastheten är betydligt högre i vertikalriktningen.
– Det största bidraget med studien är dock att vi kunnat jämföra enkla och avancerade beräkningsmodeller med i verkligheten uppmätta sättningar i fält. Beräkningsmodellerna har sedan kalibrerats för att i förlängningen kunna prognosticera sättningar med större precision, säger Bo Vesterberg.
© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se
