Grotuttaget i skogen kan öka. Men osäkerheten kring hur stora volymer som faktiskt kan tas ut och påverkan på mark och prultion är ett hinder för utvecklingen. Skogforsk ska nu försöka komma till rätta med detta.
Den geopolitiska situationen och utfasningen av de fossila bränslena har gjort att efterfrågan på inhemska skogsbränslen ökat i Sverige. Enligt Skogsstyrelsens och SLU:s färska skogliga konsekvensanalys finns potential att öka uttag av grot från cirka 9 terrawattimmar till 24 terrawattimmar. Men enligt Skogforsk hindras utvecklingen av exempelvis osäkerheten kring hur stora volymer som faktiskt kan tas ut. Andra trösklar är att det inte finns tillräcklig kunskap om hur kolbalansen och markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas av uttag av grot från skogen.
För att ta sig förbi dessa hinder har Skogforsk inlett tre projekt inom detta område, som alla finansieras av Energimyndigheten genom BIO+programmet.
Ett av projekten handlarbland annat om att vidareutveckla ett verktyg för att prognostisera grotvolymer med skördardata, att genomföra regionala uppskattningar av potentiella grotvolymer och att utveckla ett beslutsstöd för säkrare traktval.
”Att lära oss mer om detta är viktigt för att kunna avgöra om intensiv skörd av biobaserad råvara från skogen”
Målet är att skapa förutsättningar till en bättre planering och styrning av försörjningskedjan och att minska koldioxidavtryck och markskador. Detta i sin tur kommer att öka leveranssäkerheten och göra produktionen av skogsbränsle mer lönsam, konkurrenskraftig och hållbar, säger Raul Fernandez Lacruz, projektledare på Skogforsk.
I det andra projektet ska man undersöka hur kolförrådet i mark och biomassa kan påverkas av markberedning och grotuttag i ett antal tioåriga bestånd.
Det tredje projektet ska undersöka hur skördeintensiteten påverkar skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga, och om det kan behövas någon form av näringskompensation för att producera hög och varaktig biomassa. Projektet utförs i tre långtidsförsök, där den 40-åriga effekten på stamtillväxt och kolförråd jämförs mellan helträdsskörd det vill säga uttag av grot, och stamskörd, där groten lämnas kvar.
– Projektet ska bidra med kunskap om skörd av olika intensitet och om det krävs någon form av näringskompensation. Att lära oss mer om detta är viktigt för att kunna avgöra om intensiv skörd av biobaserad råvara från skogen är långsiktigt hållbar, säger Felicia Dahlgren Lidman på Skogforsk, som leder projektet.
Här kan du läsa fler nyheter om skogsbränsle
© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se
