”Trycket på skogen ökar när medelklassen växer”

Enligt Skogsstyrelsens analys kommer den ökande medelklassen öka efterfrågan på bland annat produkter från skogen men kan även påverka miljön när näringslivets tillväxt kan hotas.

Medelklassen växer snabbt och utgör inom några år halva jordens befolkning. Det kommer öka efterfrågan på bland annat produkter från skogen men kommer påverka miljön i sådan omfattning att också näringslivet och tillväxt kan hotas. Det är några av slutsatserna i årets omvärldsanalys som Skogsstyrelsen gjort och som presenterades på Nationella skogsprogrammets årskonferens som arrangerades i Sundsvall den 3 oktober.

Enligt årets omvärldsanalys är det den köpstarka medelklassen som är motorn i den ekonomiska tillväxten. Fram till år 2030 kommer antalet människor som tillhör medelklassen öka med 1,3 miljarder till 4,8 miljarder. Under samma period kommer medelklassens konsumtion att fördubblas om man jämför med idag.

Men konsumtionen kan också innebära ett hårt tryck på miljön. Användningen av resurser från naturen väntas nästan fördubblas till år 2060. Klimatförändringarna och förlust av natur är sammanlänkande problem där misslyckande att hantera det ena fård effekter på det andra.

Växande miljöproblem har på sikt en negativ påverkan på näringslivets utveckling och den ekonomiska tillväxten. Möjligen är det först när miljöproblemen är tillräckligt stora som politiken kan vidta åtgärder som fullt ut svarar mot behoven.

Enligt Skogsstyrelsens omvärldsanalys är också förväntningarna inom skogssektorn positiva med en ökad efterfrågan på både klimatsmarta byggmaterial och hållbart producerade förpackningar, samtidigt som utbudet av råvara är globalt begränsat. På medellång sikt förväntas fortfarande efterfrågan på svenska trävaror öka för att klara klimatmålen och den svenska skogsindustrin kommer att behöva ta ansvar för tillförseln av förnybara byggmaterial till Europa och världen. Tillverkningsmässigt kan träfiber numera dessutom användas för att producera biologiskt nedbrytbara textilier. Motsvarande gäller möjligheterna att ersätta fossilbaserade platsförpackningar med fiberbaserade förpackningar.

Bland trender som analysen tar upp är att det efter flera mandatperioder präglade av politiska låsningar finns nu en betydande samsyn inom det svenska regeringsunderlaget kring skogen. Samtidigt står inte skogsfrågorna lika högt på agendan. Efter EU-förhandlingar har förslag som skulle kunna påverka skogsbranschen på ett negativt sätt ofta mildrats betydligt, vilket har inneburit att det svenska skogsbruket kan fortsätta med en hög avverkningstakt utan genomgripande förändringar.

Omvärldens, och då inte minst allmänhetens och marknadens syn på vad som är hållbart skogsbruk, kan ställa krav på att utveckla alternativa skogsskötselmetoder.

Inom skogssektorn har AI-utvecklingen (artificiell intelligens), i kombination med annan teknikutveckling och stor tillgång till data, potential att övervinna utmaningar i morgondagens skogsbruk.

Syftet med omvärldsanalysen är att blicka utanför den svenska skogsbubblan och belysa skeenden och tendenser med möjlig bäring på den svenska skogssektorn. Fokus ligger på stora mönster – på global, europeisk och nationell nivå.

– Att analysera omvärlden är inte någon exakt vetenskap. Att zooma ut i tid och rum handlar mer om att försöka se företeelser som ligger utanför den omedelbara dagliga verksamheten men som kan ha betydelse i ett längre och bredare perspektiv, säger projektledare Stefan Karlsson.

© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se