Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar klart bättre än energi från fossila bränslen, såsom naturgas och kol. Det visar slutrapporten från ett stort samarbetsprojekt om stubbar.
Studien visar också att intensiv stubbskörd påverkar biologisk mångfald negativt, men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena är det inget hot ens mot känsliga arter.
Den största fördelen med stubbskörd är att klimatpåverkan blir mindre än när man eldar med fossila bränslen, säger Tryggve Persson, koordinator för forskningsprogrammet.
Det här beror på att stubbar som lämnas kvar i skogen avger koldioxid när de bryts ned. Om man eldar med kol, olja eller naturgas i ett värmeverk avges således koldioxid från både fossilbränslet och stubbarna som är kvar i skogen. Med stubbskörd blir det bara koldioxidutsläpp från stubbarna när de eldas i värmeverket.
– Projektet har också visat att den biologiska mångfalden påverkas mindre än vad man skulle kunna tro, säger Tryggve Persson.
Om stubbskörden begränsas till 10 procent av alla hyggen (det motsvarar ca 20 000 hektar per år över hela landet) så är risken för att arter ska dö ut liten. Men om stubbar skördas på 30 procent av hyggena under lång tid (mer än 20–30 år) ökar utdöenderisken betydligt för ”vedlevande arter med speciella egenskaper och miljökrav”, visar teoretiska analyser.
– Stubbrytningen får alltså inte bli för intensiv om man ser till ett helt skogslandskap, men på det enskilda hygget kan man skörda praktiskt taget alla granstubbar som står på fast mark och inte nära fuktstråk, hänsynsytor, kulturlämningar och basvägar där skogsmaskinerna ska köra, säger Tryggve Persson.
I dagsläget bedrivs praktiskt taget ingen stubbskörd i Sverige. Att skörda och flisa stubbar är förhållandevis dyrt, och under senare år har det varit billigare för värmeverken att bränna andra sortiment, såsom sekunda massaved, returträ och annat brännbart avfall. Men marknadssituationen kan snabbt ändras.
© Anläggningsvärlden 2017.
info@anlaggningsvarlden.se
