Enligt Kungliga ingenjörsvetenskaps-akademinens (IVA) analys kommer kostnaden 2030 för tunga vätgasfordon förväntas bli 50 procent högre per fordonskilometer jämfört med batteridrift.
– Om vi ska uppnå målen att minska utsläppen från fordonsindustrin behöver regering och riksdag snarast undanröja den osäkerhet som finns kring vätgas. Det vore illa om en långsam hantering av styrmedelsfrågorna skulle förhindra eller försena ett utnyttjande av potentialen för att minska utsläppen, säger Per Kågeson, IVA-ledamot och ordförande i arbetsgruppen som tagit fram rapporten.
IVA har gjort en analys för möjligheterna att använda vätgas i fordon som drivs av bränsleceller. Bäst är förutsättningarna för tunga lastbilar i fjärrtrafik. Enligt analysen är det dock svårt att få vätgas att konkurrera med batteridrift även i detta segment. Kostnaden år 2030 för fordon och vätgas bedöms bli cirka 50 procent högre per fordonskilometer jämfört med batteridrift till följd av att det åt cirka 2,5 gånger mer el.
Fördelarna med vätgasfordon jämfört med batteridrivna fordon är att de väger mindre och kan lasta mer eftersom batterierna är stora och tunga. En annan fördel är att det går fortare att tanka vätgas jämfört med att ladda batterier.
Det ger åkerier möjlighet till ett högre fordonsutnyttjande. Det kan alltså vara värt för en del åkerier att betala mer för bränslecellsfordon än för batteridrivna om det bidrar till högre intäkter som täcker merkostnaden. Större delen av vägtrafiken kommer dock att välja det billigare alternativet med batterier.
© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se
