Sly i det svenska landskapet är en hittills förbisedd resurs. I en tvärvetenskaplig studie visar forskare från olika ämnesområden att det finns stor potential för betydligt mer omfattande slytäkt i Sverige – och stora vinster att göra.
Det svenska landskapet har förbuskats, men det sly som ofta ses som endast bekymmer är en energiresurs med stor potential.
Vilka mängder biomassa det rör sig om, och de potentiella vinsterna med storskalig skörd av sly i landet, visar ett forskningssamarbete som nu finns tillgängligt i den sammanfattande rapporten Landsomfattande slytäkt – potential, hinder och möjligheter. Publikationen bygger på resultatet av ett projekt genomfört på uppdrag av Energimyndigheten.
Vinsterna av slytäkt handlar inte bara om ekonomiskt netto från en förnyelsebar energikälla, utan också om vinster för biologisk mångfald och kulturmiljö, vinster ur rekreationssynpunkt, nya arbetstillfällen och kunskapsexport.
Det handlar om slyvegetation som finns i kraftledningsgator, längs vägar och järnvägar, i övergivna åkrar och på betesmarker samt i skogsbryn. Projektet har analyserat hela hanteringskedjan från avverkning till leverans av slyflis till värmeverk.
Man har identifierat kritiska frågor för att mer omfattande slyskörd ska kunna bli verklighet. Projektgruppen har relativt detaljerat utrett när slytäkt är positiv eller negativ för flora och fauna.
Skördetekniken behöver utvecklas för att uppnå större avverkningskapacitet i klena bestånd.
Projektets huvudmål var att belysa och kvantifiera den biomassa som finns i det svenska landskapet i form av sly som skulle kunna användas som energiråvara.
– Slytillgången i landet måste ses som intressant att tillgodogöra sig i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Urban Emanuelsson, professor vid CBM och projektledare, och fortsätter: I dag råder det stor enighet internationellt om att ökad mat- och biomassaproduktion måste ske utan ytterligare förluster av biologisk mångfald.
