Skogsgödsling på rätt marker har en mycket positiv kolbalans och är en bra investering, både för privata skogsägare och storskogsbruket. I den här artikeln ges råd och tips för skogsgödsling.
– Gödsling ökar trädens tillväxt. Genom den högre tillväxten binds minst tio gånger mer koldioxid in i träden än de utsläpp som kommer ifrån produktion, transport och spridning av gödselmedlet. Samtidigt ger den högre tillväxten ökad lönsamhet för skogsbrukarna, säger Staffan Jacobson, forskare på Skogforsk.
Om den ökade tillväxten av skogsråvara används för att ersätta fossila bränslen, stål och betong kan klimat- och samhällsnyttan öka ytterligare. Skogsgödsling är därför en åtgärd som passar bra in i den nya ”bioekonomin” och i omställningen till ett hållbart samhälle.
Forskningen har också visat att kväveläckaget är relativt litet om man följer Skogsstyrelsens allmänna råd och bara gödslar lämpliga marker samt lämnar ogödslade skyddszoner runt vattendrag och sjöar.
– Vi har sedan lång tid god kunskap om effekterna av skogsgödsling och det finns en stor potential i att öka mängden skogsgödsling. Idag gödslas
20 000 – 30 000 hektar per år. Samtidigt visar våra uppskattningar att den högsta möjliga gödslingsarealen är cirka
130 000 hektar, säger Folke Pettersson, författare till artikeln.
Gödsling av lämpliga slutavverkningsbestånd tio år före planerad avverkning är en mycket lönsam åtgärd. Man kan då förvänta sig en årlig real förräntning av gödslingskostnaden på mellan 8 och 12 procent, om rotnettot följer inflationen. Vinsten vid 2 procents realt avkastningskrav blir i storleksordningen 2 400–
4 200 kronor per hektar.
Vid gödsling 20–30 år före slutavverkning blir lönsamheten lägre, eftersom investeringsperioden blir mycket längre, omkring 600–1 800 kronor per hektar.
© Anläggningsvärlden 2017.
info@anlaggningsvarlden.se
