Världens första klimatneutrala välfärdsstat. Det är målet politikerna satt upp för Sverige och där spelar skogen en viktig roll. Men konflikten kring hur skogens resurser ska tas tillvara är infekterad och det saknas tydliga riktlinjer för hur målen ska nås. Mycket ansvar läggs på markägaren, men frågan forskarna nu söker svar på är om de har rätt förutsättningar att göra de prioriteringarna.
– För att nå målet om en klimatneutral välfärdsstat måste olika sektorer bidra och där har man satt en hög tilltro till att vi ska använda mer biomassa, framför allt från skogen både när det kommer till drivmedel och för att bygga till exempel höghus i trä. Men det är där konflikten ligger. I vilken utsträckning ska vi bevara eller bruka skogen för att nå de klimatneutrala målen? Biologisk mångfald ställs ofta mot klimatet trots att de egentligen hör ihop. Det går inte att ha det ena utan det andra, säger Johanna Johansson, docent i statsvetenskap och lektor i miljövetenskap.
I ett nytt projekt (Vägar till en biobaserad samhällsekonomi) finansierat av det statliga forskningsrådet Formas ska Johanna Johansson tillsammans med professor Camilla Sandström vid Umeå universitet, bland annat titta på hur den här konflikten hanteras av politikerna.
– Det vi kommer undersöka närmare är styrningen av skogen som resurs och hur det förhåller sig till andra politiska målsättningar inom miljöpolitiken generellt, men också landsbygds-, klimat,- och energipolitiken. Vår förhoppning är att komma med rekommendationer kring hur man kan förenkla styrningen så att den blir mer effektiv och faktiskt styr mot de mål som satts upp, säger Johanna Johansson.
Nyligen presenterades den statliga utredningen om den svenska skogen, Stärk äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Ett av de förslag som läggs fram är att fjällnära skog ska skyddas.
– Det skulle, om det blir verklighet, påverka flera hundra enskilda markägare och staten skulle behöva gå in med flera miljarder för att ersätta dem, säger Johanna Johansson.
Redan i dag upplever många markägare att rätten att bruka marken för ett aktivt skogsbruk är begränsad. Något som i förlängningen lett till en misstro till myndigheter och politiker.
Under de kommande fyra åren ska de två forskarna bland annat göra policyanalyser av utredningar, lagförslag samt lagar och regleringar i både Sverige och på EU-nivå. En viktigt aspekt av forskningen är en fortsatt dialog med skogens intressenter. De kommer också utvärdera olika samverkansprocesser inom ramarna för Sveriges nationella skogsprogram. Studien omfattar också intervjuer och deltagande observationer. En tredje del är att vända blicken mot framtiden med hjälp av framtidsstudier:
– Hur ser en klimatneutral och biobaserad framtid ut där skogen spelar en stor roll? Hur ser det samhället ut? Hur jämkas olika mål och vilka styrmedel krävs för att vi ska nå dit? Är den framtiden ens möjlig?
© Anläggningsvärlden 2021.
info@anlaggningsvarlden.se
