Skogsbolaget SCA har utvecklat ett nytt verktyg för att underlätta planeringen av avlägg i skogen.
– Med hjälp av vår avläggskartering får planerarna ett bra stöd för att kunna skapa lämpliga avlägg, säger Tomas Johansson, chef för teknik och digitalisering på SCA.
SCAs avläggskartering har tagits fram i samarbete med IT-företaget Dianthus och arbetet har pågått i knappt sex månader.
– Vi har använt forskning från Skogforsk, men förfinat och utvecklat metoden för att det ska passa vår verksamhet. Karteringen bygger på flera informationskällor, som exempelvis laserdata, nationella vägdatabasen, fastighetskartans skikt för vattendrag samt kraftledningar, SLUs nya markfuktighetskarta och Skogsstyrelsen hänsynsskikt, förklarar Tomas Johansson.
Karteringen ligger som ett skikt i SCAs skogsGIS. Den innehåller alla vägar från Dalarna och Gästrikland och norrut, förutom allmänna vägar med hastigheter på 90 km/timme eller mer samt vägar i tätbebyggt område.
– Tack vare att en stor del av planeringen kan göras på kontoret då verktyget ger förslag på avläggsytor, innan de skogliga planerarna ger sig ut, så räknar vi med att det bidrar till ett mer effektivt arbetssätt, berättar Tomas Johansson.
När ett avlägg ska planeras kan SCAs planerare öppna karteringen och titta på det aktuella området för att se vad det finns passande avläggsytor. Alla avläggsytor är indelade i antingen grönt, gult och rött, där färgsättningen visar var det är lämpligt att placera ett avlägg.
– Grönt innebär att det troligtvis är ett bra avlägg, men det måste alltid kontrolleras i fält. Gult betyder att det inte är helt optimalt men kan fungera med lämpliga åtgärder om det inte finns bättre alternativ. Röda avsnitt är direkt olämpliga och ska undvikas för avlägg, betonar Tomas Johansson.
Användarna kan också ta fram viktig information som förklarar varför en specifik avläggsyta har den färg den har. Rött kan exempelvis orsakas av en kraftledning, medan gul färg kan bero på för stark lutning på sidan om vägen. I avläggskarteringen har man tagit hänsyn till flera faktorer som kan påverka om ett avlägg är lämpligt eller inte. Det är exempelvis nivåskillnaden på en avläggsyta, avstånd till korsningar, kurvor, väglutning, kraftledningar liksom närhet till vattendrag- och natur- och kulturobjekt.
– Det är viktigt att komma ihåg att avläggskarteringen inte är något facit. Den kan bara ta hänsyn till de förutsättningar som är kända Därför krävs det även en bedömning i fält innan beslut kan tas om avläggets placering, säger Tomas Johansson avslutningsvis.
© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se
