Anläggningsvärlden har tidigare skrivit om böckerna Arbete i avverkningslag som används på hart när samtliga skolor i Norden med skoglig inriktning och utgetts även i Japan. En uppgradering har nu skett av del ett.
Författaren Per-Erik Persson berättar att en uppgradering av betydelse skett i flera kapitel. Boken har utvecklats i texten men framförallt har nya pedagogiska, lättförstådda bilder tillkommit. En del av uppgraderingen har samband med den senaste boken Klassning av bärighet som lanserade i mitten av förra året och som kommer att användas på både Skogsmästarskolan och Gammelkroppa Skogsskola.
Per-Erik Persson berättar att stora förändringar har skett inom vad som nu mer benämns Nationella mätningsbestämmelser.
Dessa bygger på lagstiftning som numer omfattar rundvirke, GROT samt stubbar, vid vederlagsmätning (mätning som utgör grund för betalning) i första handelsled (exempelvis när markägare säljer virke till virkesköpande organisation).
De nya bestämmelserna, som knappt landat, har inneburit mycket arbete. Att läsa och förstå ett antal dokument har inneburit minst 40 timmars inläsning. Dock är bokköparen en stor vinnare: Arbetet med inläsning och layout har resulterat i ett material som går att förstå, med en bättre utformning och nya pedagogiska grepp jämför med tidigare böcker.
”De nya bestämmelserna, som knappt landat, har inneburit mycket arbete. Att läsa och förstå ett antal dokument har inneburit minst 40 timmars inläsning.” Per-Erik Persson, skogsexpert och författare
De tidigare virkesmätningsföreningar samt SDC har slagits samman till en ekonomisk förening med namn Biometria.
– Min analys av av de förändringar som skett vad gäller Nationella mätningsbestämmelser är att det skett en skärpning på timmersidan där det numer för klass 2 av gran ställs krav på 8 årsringar inom bedömningsområdet. Förutom denna bestämmelse har de stora förändringarna skett på regelverket kring inmätning av massaved.
För massaved gäller numer att ingen vrakning förekommer. Det finns därmed heller ingen nettovolym, endast bruttovolym. Massaveden bedöms per trav på timmebilen och trave kan mätas in som antingen prima, sekunda, utskott eller mätnings-vägras. För att trav ska mätas in som utskott krävs att denna möjlighet avtalats och virket mäts då som ett annat sortiment.
Röta mäts som andel av ändyta på varje trav. Även prima granmassaved kan således innehålla ett antal massavedbitar med stor andel skogsröta utan att det påverkar värdet på traven. I prima massaved av gran tillåts 2 procent av ändyta hos trav vara rötangripen.
Per-Erik Persson pekar på att det finns olika sätt att arbeta: – En variant är en målbild om att rötskadade massavedbitar ska fördelas jämt i vältan och att man därigenom uppnår kvaliteten prima på allt virke. Ett annat sätt att jobba, framförallt när den rötskadade andelen är något större, är att sortera ut rötskadat virke och lägga detta i en kant en av vältan. Detta kan då innebära att endast en trave mäts in som sekunda (25 procent av ändytan tillåts vara rötskadad i barramassaved).
© Anläggningsvärlden 2020
info@anlaggningsvarlden.se
