Ny statistik från SLU:s klimatrapportering visar att kolförrådet i skog och mark fortsätter att öka och bidrar på så sätt till att bromsa ökningen av växthusgaser i atmosfären. Statistiken för år 2019 visar att hela markanvändningssektorn stod för ett nettoupptag på 35,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra effekterna måste utsläppen av växthusgaser minska. Utsläppsutvecklingen följs upp genom ländernas redovisning till FN och EU.
Det är sedan länge känt att utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiviteter är orsaken till den klimatförändring som vi observerat under 1900-talet. Sedan tillkomsten av Klimatkonventionen, och framförallt efter det att Kyotoprotokollet trädde i kraft, har man arbetat för att minska utsläppen. Målet med minskade utsläpp är att minimera störningarna av klimatsystemet och effekterna på ekosystem och samhälle.
Den senaste internationella överenskommelsen om åtgärder för att minska klimatpåverkan gjordes i Paris och har för närvarande skrivits under av 194 parter (länder eller grupper av länder som t.ex. EU).
Utsläppsutvecklingen och ländernas åtaganden om att reducera utsläppen följs upp genom att länderna årligen rapporterar utsläpp och upptag av växthusgaser till Klimatkonventionen och för EU:s medlemsländer också till EU-kommissionen. Detta görs i enlighet med beslut fattade under Klimatkonventionen och inom EU.
SLU ansvarar för beräkning och rapportering av växthusgasflöden inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Beräkningarna baseras på Riksskogstaxeringen och Markinventeringen vid SLU. Nu har nya siffror från Sveriges samlade klimatrapportering släppts av Naturvårdsverket. Nettoupptaget i Skog och mark var total 35,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019. Sveriges skog och mark fortsätter därmed att motverka de ökande växthusgashalterna i atmosfären.
Framförallt är det skogen och skogsmarken som fungerar som en kolsänka. Varje år binds miljontals ton koldioxid in i trädbiomassa direkt från luften när träden växer. Trots att en del av det bundna kolet avverkas så är nettobalansen positiv och nettoupptaget i trädbiomassa för hela markanvändningssektorn uppgick 2019 till 32,5 miljoner ton koldioxid.
Uppgifterna om skogen ingår i den samlade statistiken inom markanvändningssektorn.
– Så länge vi inte avverkar mer än den årliga tillväxten och inte råkar ut för alltför mycket störningar som större bränder och insektsangrepp kommer kolförrådet i skogen fortsätta öka, säger Mattias Lundblad, forskare på SLU.
Att återväta dränerade våtmarker kan ge minskade utsläpp. Dränerade våtmarker läcker idag 10,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. En åtgärd som relativt snabbt kan bidra till att minska dessa utsläpp är återvätning och restaurering av sådan mark.
En ökad kolinbindning genom bl.a. tillväxthöjande åtgärder och beskogning av nedlagd jordbruksmark bidrar också till att skapa ytterligare nyttor för klimatet. Markanvändningssektorn (LULUCF) står för stora möjligheter framöver. Här finns mycket utrymme för nya idéer och innovation.
© Anläggningsvärlden 2021.
info@anlaggningsvarlden.se
