Den 5 oktober noterades de högsta skogsflispriserna någonsin på den baltiska marknadsplatsen för flis, Baltpool.
Genomsnittspriset för kontrakt av en veckoleverans till värmeverk och kraftvärmeverk i Litauen är 204,22 kronor per megawattimme. Det motsvarar en uppgång på 2,6 procent från den föregående veckans notering på 199,05 kronor per megawattimme.
– De ökade elpriserna och högre kostnaderna för utsläppsrätter gör att efterfrågan på biobränslen ökar, säger Gustav Melin, vd på Svebio i en kommentar till rekordnoteringen.
Det går inte att översätta uppgången i Baltikum till övriga Norden eller Sverige, men marknaderna hänger ihop och även här ökar efterfrågan på bränsleflis. Värmeverken byter från att använda värmepannor till anläggningar som har turbin för att utnyttja det höga elpriset. När energiföretagen producerar el ökar flisanvändningen med nästan 50 procent. Enligt Svebio tecknas kontrakt som avser längre perioder till ett högre pris.
– Det är glädjande att den europeiska klimatpolitiken äntligen börjar fungera, och att det blir dyrare att släppa ut koldioxid. Priset på utsläppsrätter har dubblats sedan i fjol och tiofaldigats på fyra år. Detta efter att vi haft nästan 15 år av en utsläppshandel som knappt spelat någon roll. Det förklarar varför företagen var oförberedda på prisuppgången som startade i våras, menar Gustav Melin.
Den kommande vintern räknar Svebio med att efterfrågan ökar på biobränsle runt om i hela Europa, när energibolaget ska försöka byta bränsle i befintliga pannor.
– Den svenska metoden med koldioxidskatt som successivt höjs under lång tid är en bättre metod för energiomställningen, lika så den litauiska metoden där man bytt bränsle i kraftvärmeverk under tio år. I båda länderna har man sänkt sina uppvärmningskostnader samtidigt som man bytt till förnybar bioenergi i nästan hela värmesektorn, säger Gustav Melin.
Enligt Svebio finns det gott om biobränslen som kan täcka energibehovet under de kommande 15-20 åren. Sannolikt även under en ännu längre period, men bränsleleverantörerna behöver tid för att skala upp produktionen.
Den svenska bränslesituationen är särskilt god då vi har mycket biprodukter som spån och bark från skogsindustrin. Även skadorna från granbarkborren har ökat volymerna skog av sämre kvalitet som lämpar sig till energianvändning.
– Vi har haft en för låg efterfrågan på biobränsle i flera år. Det har varit svårt att överleva som flisentreprenör. Förhoppningsvis kan den ökade efterfrågan i Europa också göra att den svenska skogsflisproduktionen kan öka igen efter tio år av nedgång, säger Gustav Melin.
