Ny statistik visar på stora brister i vägunderhållet

Ny statistik visar att standarden på landets vägar är alldeles för låg och investeringarna i vägunderhåll är inte tillräckligt stora ens för att säkerställa dagens låga nivå. Andelen vägar i dåligt tillstånd har ökat från 17 till 21 procent. Foto: Per Eriksson

Enligt branschorganisationen Transportföretagen är mer än var tionde statlig väg i mycket dåligt skick. Nu krävs stora satsningar för att inte säkerhet och effektivitet på våra vägar ska bli ännu sämre än idag. Transportföretagen har uppdaterat analysdata från förra året med de senaste tillståndsuppgifterna från Trafikverket inför sommaren.

Förra årets analys visade att pengarna som går till underhåll av vägar inte räcker till på långa vägar. För att stoppa fortsatt förfall av vägarna krävs det två miljarder mer per år till vägunderhållet. Ska underhållsskulden minimeras på tio års sikt behövs det en årlig budget på 7,6 miljarder kronor årligen, vilket är drygt 4 miljarder mer än vad som budgeterats idag.

Visserligen har andelen vägar i mycket dåligt tillstånd minskat något sedan analysen från fjolåret, från 12,7 till 12,1 procent. Men andelen vägar i dåligt tillstånd har ökat från 17 till 21 procent av vägnätet. Många av dessa är högtrafikerade vägar med hög nedbrytningstakt som kommer att behöva en underhållsåtgärd de kommande tio åren.

Kostnaden för att underhålla denna typ av vägar är hög och nuvarande budgetnivå räcker inte för att både underhålla dessa och samtidigt prioritera det lågtrafikerade vägnätet. Enligt Transportföretagen kommer det polariserade vägnätet mellan stad och land att bestå.

– Ett väl fungerande vägnät är helt avgörande för att knyta samman stad och land och garantera tillgänglighet för alla, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen.

Transportföretagen har låtit bryta ner tillståndsuppgifterna på länsnivå. Resultatet är dystert inför sommaren och semestrarna och särskilt Jämtland, Västernorrland samt Gävleborg riskerar att halka efter. När analysen presenterades första gången januari 2021 vilade den på tillståndsdata från Trafikverket från 2019. Då beräknades underhållsskulden öka till 42 miljarder kronor 2030 om inte ytterligare medel tillförs. På grund av att de högtrafikerade vägarna försämras i rask takt beräknas nu underhållsskulden istället öka till 49 miljarder kronor 2030, då de högtrafikerade vägarna är dyrare att underhålla.

– Det är hög tid att ta ett helhetsgrepp kring nödvändiga upprustningar för att säkerställa ett bra och effektivt transportnätverk. Ju längre tid vi väntar, desto större blir underhållsskulden. Det är dags att investera i och underhålla vår infrastruktur, avslutar Marcus Dahlsten.

© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se