Ny forskning om skogens klimatnytta

Skogforsk och SLU undersöker i ett nytt forskningsprojekt om hur den svenska skogen ska brukas bäst utifrån ett klimatperspektiv. Klimatnyttan från skogens produkter kommer inkluderas i projektet.

Hur vi brukar skogen påverkar dess förmåga att leverera klimatnyttor på en rad olika områden. Idag bidrar skogen genom att fånga in kol, lagra det i skog och mark samt erbjuda en förnybar råvara som ersätter mer energikrävande eller fossila produkter och material i samhället.

Forskarna ställer frågan på vilket sätt kan skogen bästa bidra? Bör vi förlänga omloppstiderna och binda mer koldioxid i den stående och växande skogen, eller öka virkesuttaget och på så sätt minska de fossila utsläppen genom att fossilt byts ut mot förnybart?. Hur påverkar kontinuitetsskogbruket klimatnyttan över tid? Kort sagt, hur ska de svenska skogarna skötas för att maximera den samlade klimatpositiva effekten?

– Jag märker att många är intresserade av, och funderar över, dessa frågor, såväl i samhället i stort, som bland skogsägare och anställda i skogsindustrin, säger Karin Ågren, forskare vid Skogforsk, som leder projektet tillsammans med Skogforsk-kollegan Anders Eriksson. 

I projektet, där forskare från Skogforsk och SLU samarbetar, undersöks hur valet av skötselmetod påverkar skogens tillväxt och produktutfall, och i slutändan vilken klimateffekt de olika metoderna kommer att ge. I ett första steg görs simuleringar av hur skogens löpande nettotillväxt, kolförrådets utveckling, samt det skördade virkets diameter-, längd-, och trädslagsfördelningar, påverkas av en förändrad skogsskötsel. Förändrad gallringsstyrka och förlängd omloppstid är exempel på skötselstrategier som simuleras.

I projektets nästa steg genomförs simuleringar av hur träden kapas (apteras) efter avverkning. Då framkommer det hur stor andel som blir timmer, massaved eller brännved, givet de olika skötselscenarierna.

I ett sista steg används produktutfallet, i kombination med information om skogens nettotillväxt och kolförrådets utveckling, som underlag för att beräkna hur skötseln över tid påverkar den globala klimateffekten i grader Celsius.

– Vår förhoppning är att projektresultaten ska underlätta för såväl små som stora skogsägare att kunna ta mer medvetna beslut angående skogens skötsel med avseende på klimatnyttan, säger Karin Ågren avslutningsvis.

© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se