Nu studeras effekterna av hyggesfritt skogsbruk

I ett nytt projekt vill SLU bidra till ökad kunskap om hur biologisk mångfald påverkas av skogsbruk där skötselmetoderna luckhuggning och blädning används. Foto: Per Eriksson

Luckhuggning och blädning är två hyggesfria metoder inom skogsbruket som innebär att fler träd lämnas kvar vid avverkning jämfört med vad som görs vid så kallad kalhuggning. Nu ska forskare vid SLU undersöka hur arter och ekosystemtjänster påverkas vid blädning och luckhuggning.

I ett nytt projekt ska SLU-forskare återbesöka gamla experimentskogar för hyggesfria metoder och även kartlägga var i Sverige det finns skogar som kan vara lämpliga att använda för den typer av skogsbruk.

– Slutavverkning och den efterföljande hyggesfasen missgynnar flera skogslevande arter. Vi ser i dag ett allt större intresse från samhället för alternativa skötselmetoder, till exempel luckhuggning och blädning. Förhoppningen är att sådana metoder ska gynna biologisk mångfald och skogens ekosystemtjänster, säger Jörgen Sjögren, forskare vid SLU och den som utsetts att leda studien.

Skogsbruksmetoden blädning innebär att de allra största träden avverkas med ett intervall på ungefär fart femte till femtonde år, medan luckhuggning går ut på att man skapar mindre luckor i skogen. Enligt SLU är det i dagsläget brist på kunskap om hur blädning och luckhuggning påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Det finns separata studier som visar att flera fågelarter kan gynnas av att små och halvstora träd lämnas i samband med skogsbruksåtgärder, medan lavar som lever långt ner på trädstammarna missgynnas av samma åtgärd på grund av att de skuggas av de lämnade småträden. Det finns forskning från tidigare kring skogens ekosystemtjänster som visar att virkesproduktionen sjunker något vid användning av hyggesfria metoder medan blåbärsriset gynnas av att fler träd lämnas vid skogsbruksåtgärder.

– Det här pekar på behovet av att studera flera artgrupper och ekosystemtjänster samtidigt när man ska undersöka effekterna av ett nytt skogsbrukssystem, vilket inte har gjorts i någon större skala när det kommer till luckhuggning och blädning. Det vill vi ändra på med vår forskning, säger Jörgen Sjögren.

Forskningen kommer bedrivas i både svenska och finska skogar där det redan tidigare gjorts en del studier av arter och ekosystemtjänster i samband med luckhuggning och blädning. Dessa uppgifter kommer kompletteras med nya undersökningar. Blädningsbruk kräver en skog med träd i alla storlekar, men fler mindre än större träd. En så kallad fullskiktad skog.

– Att ställa om från en brukningsmetod till en annan kräver att det finns skogar som är både lämpliga och tillgängliga för de nya metoderna. Att kartlägga var i landet det finns sådana skogar är också en del av projektet, säger Jörgen Sjögren, avslutningsvis.

© Anläggningsvärlden 2024.
info@anlaggningsvarlden.se