Nu införs ”BestWay” i skogsbruket

Det är många faktorer som spelar in när den optimala rutten för en skotare ska stakas ut. För ekonomin och klimatet är det viktigt att man väljer kortaste körsträckan eftersom det innebär en lägre bränsleförbrukning. Men även hur kuperad och blöt terrängen är påverkar och ju fuktigare mark desto mer körskador.

Forskare inom Mistra Digital Forest har nu utvecklat en modell de kallar ”BestWay” där man väger samman alla olika parametrar för att ta fram den optimala rutten.

– Den stora poängen med vår modell är att vi utgår från en rad olika källor för att hitta lämplig körsträcka och att det går snabbt. Det här är ju beslut som ofta fattas av skotarföraren i realtid, så måste också vår modell fungera, säger Erik Willén, processledare på Skogforsk och ansvarig för projektet inom Mistra Digital Forest.

Som en del i projektet har fallstudier utförts där både skogliga planerare och skotarförare har utvärderat modellen.

– Resultaten visar att vi genom att använda modellen möjliggör snabbare planering, kortare körsträckor och att negativ påverkan på vatten och mark minskar. Det innebär stora ekonomiska och miljömässiga vinster för skogsbranschen, menar Erik Willén.

Bakom de rekommendationer som skotarföraren och planeraren får i handen finns data från en rad olika källor. Markdata som som detaljerat beskriver topografin och markfuktighetskartor som visar bärighet kombineras med laserskanningar över skogens volymvariation och data om hänsynsområden. Till detta adderas information om avverkningstraktens yttergränser, tilltänkta avfällen och man kan också lägga till data om tvingande vägar och nya hänsynsområden.

 Den stora poängen med vår modell är att vi utgår från en rad olika källor för att hitta lämplig körsträcka och att det går snabbt. Det här är ju beslut som ofta fattas av skotarföraren i realtid, så måste också vår modell fungera, säger Erik Willén, processledare på Skogforsk och ansvarig för projektet inom Mistra Digital Forest. Foto: Skogforsk/Pressbild.

Med den här detaljerade informationen kan vi exempelvis se om skogen på en avverkningsyta är tätare i ett visst område, vilket inte är ovanligt. Då planeras skotarens rutt automatiskt till den tätbevuxna delen så att vi får ut virket med kortast möjliga körsträcka.”

Att fatta beslut baserade på så detaljerad data är helt nytt och möjliggörs av ny högupplöst laserskanning, berättar Erik Willén.

Modellen kan implementeras i den befintliga teknik som skogsplanerare och skotarföraren använder idag. Forskningen är branschnära, sedan forskarna inom Mistra Digital Forest-programmet presenterade sina resultat har två tjänsteföretag lanserat den här sortens applikationer på marknaden.

Forskargruppen inom Mistra Digital Forest är nu mitt uppe i projektets nästa fas. Det är en vidareutveckling av modellen som innebär att den också ska kunna peka ut lämpliga platser för avläggen. Det skulle effektivisera processen med bättre precision ytterligare.

– Vi kommer att få uppleva snabba förändringar på det här området. Jag tycker att vårt projekt är ett bra exempel på tillgänglig forskning, som redan i dag bidrar till ett mer effektivt skogsbruk, säger Erik Willen avslutningsvis.

© Anläggningsvärlden 2021.
info@anlaggningsvarlden.se