Minskad lönsamhet för skogsbruket

Nu släpps rapporten Skogsgårdens lönsamhet som visar hur lönsamt det är att vara skogsägare och driva skogsbruk i Sverige. Rapporten visar att Lönsamheten, som beräknas genom skogsnettot, har minskat sedan 2011. Sveriges skogsgårdar återinvesterar årligen i kostnader för skogsvård, medan intäkterna kommer ojämnt. Foto: Per Eriksson
Nu släpps rapporten Skogsgårdens lönsamhet som visar hur lönsamt det är att vara skogsägare och driva skogsbruk i Sverige. Rapporten visar att Lönsamheten, som beräknas genom skogsnettot, har minskat sedan 2011. Sveriges skogsgårdar återinvesterar årligen i kostnader för skogsvård, medan intäkterna kommer ojämnt. Foto: Per Eriksson

För första gången släpps nu rapporten Skogsgårdens lönsamhet som visar hur lönsamt det är att vara skogsägare och driva skogsbruk i Sverige. Rapporten visar att Lönsamheten, som beräknas genom skogsnettot, har minskat sedan 2011, efter en uppåtgående kurva under 2014.

Medelskogsnettot för hela landet är 99 900 kronor under 2016. Skogsägarna i region Syd & Mitt visar på den högsta lönsamheten med ett skogsnetto på 114 500 respektive 115 000 kronor medan skogsgårdarna i Norrland har en lägre lönsamhet och ett skogsnetto på 82 600 kronor. Under en femårsperiod 2012-2016 har skogsnettot varierat en del, men har ständigt varit lägre i Norr.

– Vi ser att det generellt går bra för skogsgårdarna. Samtidigt är det oroväckande att skogsnettot gått nedåt sedan 2011, framförallt när timmerpriserna ligger kvar på samma nivå och skogsmarkspriserna stiger.

I ett sådant här läge är det viktigt för skogsägarna att se över kassaflödet när man gör investeringar. Skogsnettot ska förutom avverkning även räcka till övriga kostnader för skogen som räntor, skogsbilvägar, reparationer, underhåll och inte att glömma – det egna arbetet, säger Jimmy Larsson, Segmentschef Skog & Lantbruk på LRF Konsult.

Medelskogsgårdens långfristiga skulder har ökat över hela landet. I region Mitt & Syd har skulderna ökat med cirka 40 procent och i norr med cirka 30 procent jämfört med år 2012.

— I takt med att räntorna i landet har sjunkit har skogsgårdens belåning ökat. Vi ser en ökad belåning med cirka 45 procent mellan åren 2007–2016. Skogsgårdarna har kunnat låna mera till ett lägre pris, vilket drivit på både skogsmarkspriserna i landet och skogsgårdarnas belåning, säger Jimmy Larsson.

© Anläggningsvärlden 2017.
info@anlaggningsvarlden.se