Tillsammans med SLU undersöker Skogforsk nu hur man kan börja skapa kantzoner redan vid gallring vilket är en viktig hänsynsåtgärd utmed vattendrag och sjöar.
Hänsynsåtgärder till vatten, exempelvis kantzoner, finns med i skopgsvårdslagen, skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn och i certifieringsstandarder kopplade till PEFC och FSC.
I dag rekommenderas ofta att man ska börja planera tidigt under omloppstiden för att skapa stormfasta kantzoner med en högre andel lövträd. I skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn ges exempel på hur man kan göra i samband med röjning och gallring.
Målbilderna för röjning och gallring bygger i första hand på praktisk erfarenhet, eftersom det saknas vetenskapliga studier som undersökt detta.
– Mot den bakgrunden har sex fältförsök nyligen lagts ut i Svealand. Där ska vi undersöka hur olika former av gallring intill små vattendrag påverkar den strandnära skogen. På provytor, som är utlagda längs med vattendragen, kommer skogen att gallras på fyra olika sätt”, säger projektledaren Eva Ring, som är forskare på Skogforsk.
De fyra gallringsformerna är:
• Normal gallring, det vill säga cirka 30 procent av grundytan tas ut.
• Hårdare gallring, det vill säga cirka 50 procent av grundytan tas ut, i första hand barrträd.
• Alla barrträd gallras bort.
• Ingen gallring alls.
I de områden som valts ut växer grandominerad skog intill vattnet och i fem av sex områden finns det ingen eller mycket sparsam markvegetation. Funktionaliteten hos dessa strandnära skogar bedöms öka betydligt om man får in fler lövträd.
– Som så många andra svenska vattendrag är vattendragen som dränerar försöksområdena påverkade av människan genom olika grader av fördjupning eller rätning. Dessa ingrepp har dock gjorts för länge sedan. Inga mätningar kommer att göras i själva vattendragen utan fokus i studien är att undersöka hur den strandnära skogen utvecklas inklusive markvegetation och mossor, säger Eva Ring.
© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se
