Trots en sämre konjunktur och höga räntor ökar lönsamheten i det privata skogsbruket. 62 procent av skogsägarna uppger att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god, vilket är den högsta nivån under det senaste decenniet.
Men det finns utmaningar. EU:s skogspolitik, skadedjur som granbarkborre, återkommande skogsbränder och risken med en försämrad konjunktur oroar skogsägarna. Det visar den färska Skogsbarometern 2023, som ges ut i samarbete med fastighetsmäklaren Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Sex av tio skogsägare (62 procent) upplever att lönsamheten i privatskogsbruket är mycket god eller tillfredsställande, vilket är en ökning med 15 indexenheter jämfört med förra årets barometer. Ökad avverkning och stigande timmer- och massapriser i kombination med den fortsatt svaga kronan bidrar till den kraftiga uppgången.Trots att det finns en osäkerhet kring konjunkturen ser skogsägarna positivt på framtiden. Hela 63 procent tror att lönsamheten de tre närmaste åren kommer vara mycket god eller tillfredsställande jämfört med 53 procent i förra årets barometer.
– Skogsägarna gynnas av den höga efterfrågan av timmer och trots ett tuffare marknadsläge ökar deras upplevda lönsamhet. I en ekonomiskt positiv tid är det ett perfekt tillfälle att sätta in rätt åtgärder för att uppnå de långsiktiga målen för skogsinnehavet. Samtidigt gäller det att kortsiktigt se över årets ekonomi för att hamna rätt resultat- och skattemässigt, säger Filip Olsson, Skog- och Lantbruksansvarig på Ludvig & Co.
En av tre skogsägare planerar en förändring i ägandet inom de kommande fem åren, vilket är en ökning jämfört med föregående undersökning. det innebär att en stor areal skogsmark till ett uppskattat värde på 197 miljarder kronor, kommer att få nya ägare inom fem år. Merparten av dessa överlåtelser kommer ske inom släkten.
– Ett ränteläge som ligger högre än genomsnittet för de senaste tio åren och stigande skogsmarkspriser ökar kostnaderna för yngre och nya skogsägare, något som påverkar och försvårar planerade ägarförändringar och överlåtelser. Här står framför allt kommande generation skogsägare för utmaningar, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.
Generellt sett är skogsägare lågt belånade där fyra av tio har banklån på fastigheten. Det är de yngre grupperna som drar upp snittet. I gruppen under 40 år har sju av tio lån, och bland de äldre skogsägarna är andelen cirka 30 procent.
Begränsningar av äganderätten är den enskilt största faktorn som skogsägarna tror kommer att påverka det framtida skogsägandet. Fler skogsägare än förra året tror att EU:s skogspolitik kommer att ha en negativ påverkan på skogsägandet. Mest kritiska är ägare av större skogsarealer och som är insatta i EU:s skogspolitik men kännedomen om EU:s skogspolitik är fortfarande begränsad. Endast 7 procent anser att de är mycket insatta i skogspolitiken.
Allt fler skogsägare tror också att klimatförändringar kommer att påverka deras framtida skogsägande. Skadedjur, som granbarkborren, återkommande bränder och stormar är utmaningar och som kan vara kopplade till klimatförändringarna.
– Omställningen till ett mer hållbart samhälle skapar också möjligheter för skogsbruket. Jag ser att skogen kommer att ha en nyckelroll i den omställningen. Vilket skapar nya användningsområden för skogen och en potential till ökade intäkter för skogsägarna, säger Björn Elfstrand, vd på Sparbankernas Riksförbund.
© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se
