Rester från svenskt skogsbruk ska ersätta bomull vid produktion av textilier till vården och därmed minska klimatbelastningen. Det är målet med ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet i samverkan med Region Stockholm.
Joseph Samec är professor i organisk kemi och forskar om hur restprodukter från skogsbruket kan få nya användningsområden. Han studerar bland annat lignin som är ett ämne som binder ihop cellulosafibrer i trä, och som tidigare betraktats som en restprodukt i skogsindustrin, för att se om det kan användas till flygbränsle.
Aji Mathew är professor i materialkemi och forskar om biobaserade funktionella nanomaterial – det vill säga material som designas för att erbjuda en specifik mekanisk, kemisk eller biologisk funktion. Ett sådant material är nanocellulosa som kommer från biobaserade råvaror. Nanocellulosa kan användas till exempel för vattenrening och inom biomedicin.
Joseph Samec och Aji Mathew ska nu tillsammans med Region Stockholm se om det går att använda restprodukter från den svenska skogen för att ersätta bomull i kläder inom vården.
Det finns här en stor potential att använda mer av restprodukterna från skogen och att dessa kan ersätta andra råvaror med större klimat- och miljöpåverkan. Enligt Joseph Samec går det att i Sverige ta vara på 40 miljoner kubikmeter grot varje år utan att det skulle påverka hållbarheten inom skogsbruket. Runt 20 miljoner av dessa skulle täcka Sveriges totala behov av textilier och bränsle.
– Genom att använda grot kan Sverige bli självförsörjande på textilier och även täcka stora behov av plast och drivmedel. Sverige skulle till och med kunna bli nettoexportör av av material, kemikalier och drivmedel, från grot säger Joseph Samec.
I projektet tillsammans med regionen är fokus på att använda grot för att hitta en ersättning för bomull i textilier som används inom vården, då främst i kläder som vårdpersonal använder. Region Stockholm ger forskarna de ingångsvärden de behöver för att ta fram fibrerna som kan användas till textilierna, som till exempel krav på slittålighet. Det är även inom vården i Stockholms län som textilierna ska testas. Först ut är att se om grot kan användas som textil i bussaronger, de blusar vårdpersonalen använder. Första steget i processen är att forskarna fått tillgång till bussaronger i bomull. Dessa finfördelar de sedan för att kunna studera vilka egenskaper fibrerna har och därmed vad som krävs av det nya materialet.
Enligt Joseph Samec finns det en enorm potential i grot. Han ser heller inte att det ökade uttaget av grot ska innebära problem med näringsläckage från marken. Forskning från till exempel Skogforsk visar att de rötter som är kvar i marken räcker för att ge näring åt marken.
– Vi tror att Stockholms universitet kan spela en viktig roll för att skapa en plattform för att hitta nya användningsområden för skogsrester. Det rör sig om en i stort hållbar råvara och kan ha stor betydelse när vi ska hantera klimatutmaningarna, säger Joseph Samec.
Vid Stockholms universitet pågår även ett arbete med att skapa ett masterprogram inom grön och hållbar kemi:
– Det här projektet kan vara ett bra sätt att profilera grön kemi, säger Aji Mathew.
© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se
