Den 12 mars antog EU-parlamentet en plan för att minska energiförbrukningen i och växthusgasutsläppen från byggnader. Parlamentet och Europarådet hade redan tidigare kommit överens om planen.
Tanken med den föreslagna omarbetningen av det tidigare direktivet om byggnaders energiprestanda är att rejält minska växhusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor till år 2030 och göra det helt klimatneutralt till 2050. De byggnader som har lägst energiprestanda ska också renoveras.
Alla nya byggnader ska vara helt utsläppsfria från och med år 2030, men nya byggnader som används eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan år 2028. I sina bedömningar ska EU-länderna ta hänsyn till utsläppen under hela livscykeln för en byggnad – inklusive utsläppen under tillverkningen av byggnadsmaterialet och när sedan materialet sedan ska bortskaffas.
EU-länderna måste även minska den genomsnittliga primärenergiförbrukningen för bostadshus med minst 16 procent fram till 2030 och med minst 22 procent fram till 2035.
Enligt det nya EU-direktivet måste medlemsländerna renovera de byggnader som har lägst energiprestanda enligt minimikraven. Bostadshus är undantagna, men av övriga byggnader ska de 16 procent som har lägst energiprestanda renoveras senast 2030. 2033 ska de 26 procent av de byggnader som har lägst prestanda vara renoverade.
”Dagens resultat visar att Europa-parlamentet fortsätter att stödja en grön giv som levererar ambition”
EU-länderna ska fasa ut fossila bränslen i uppvärmning och avkylning av sina byggnader. Senast 2040 ska alla värmepannor som drivs med fossila bränslen ha fasats ut. Från och med 2025 blir det förbjudet att subventionera fristående värmepannor för fossila bränslen. Det ska fortsättningsvis vara möjligt att ge ekonomiska incitament för hybridsystem för uppvärmning, till exempel sådana som kombinerar en värmepanna med en solenergianläggning eller värmepump.
Jordbruksbyggnader och kulturhistoriska byggnader kan undantas från reglerna, och EU-länderna kan själva välja att undanta kulturmärkta byggnader med arkitektoniskt eller historiskt värde, tillfälliga byggnader samt kyrkor och andra platser för religionsutövning.
– Denna lag kommer att bidra till att sänka energiräkningarna och ta itu med de grundläggande orsakerna till energifattigdom, samtidigt som den skapar tusentals högkvalitativa, lokala arbetstillfällen i hela EU, säger Ciarán Cuffe (De gröna/EFA, Irland).
Direktivet antogs med 370 röster för, 199 röster emot och 46 nedlagda röster. Det måste nu formellt godkännas av ministerrådet innan det kan träda i kraft.
Här kan du läsa fler nyheter inom fastighetssektorn
© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se
