Höga kostnader och en allmän osäkerhet bromsar bostadsbyggandet – men en liten vändning uppåt väntas nästa år. Det visar en färsk byggprognos som Boverket publicerade i maj.
–Boverket bedömer att det kommer påbörjas 27.000 bostäder i år, varav 25.000 genom nybyggnad och 2.000 genom ombyggnader. Det motsvarar en minskning med omkring 16 procent jämfört med 2023. Nästa år
Boverkets bedömning är att det påbörjas cirka 27.000 bostäder i år, varav 25.000 genom nybyggnad och 2.000 genom ombyggnader. Det är en minskning med cirka 16 procent jämfört med året före. År 2025 förväntar sig Boverket att byggandet vänder uppåt något, och att det påbörjas cirka 32.000 bostäder, varav 30.000 genom nybyggnad. Boverkets bedömning är att det är småhusen och hyresrätterna som kommer att bidra till vändningen, vilket bland annat förklaras av ett en ökad efterfrågan för specialbostäder för äldre (hyresrätter).
Höga räntor och hushållens svaga ekonomi bidrar fortsatt till en dämpad aktivitet på bostadsmarknaden. Aktiviteten har dock ökat under början av 2024 och bostadspriserna har stigit något, men marknadsaktiviteten är fortfarande låg jämfört med innan nedgången 2022. I stort förväntar marknadsbedömare ytterligare räntesänkningar i år och under loppet av 2025. Trots troliga räntesänkningar framöver förväntas bolåneräntorna under 2025 vara ungefär dubbelt så höga som 2021.
Fastighetsbyråns Mäklarpanel indikerar att bostadsmarknaden var något starkare i april jämfört med mätningen i januari och utfallet är det starkaste sedan sommaren 2022. Marknaden för nya bostäder är dock fortsatt mycket svag enligt panelen.
”Hushållens köpkraft förväntas stärkas från halvårsskiftet 2024 vilket främst beror på förväntningar om stigande löner, räntesänkningar och lägre inflation”
En viktig faktor kopplat till utbudet är byggkostnaderna. Enligt SCB:s Byggkostnadsindex så har priserna börjat plana ut för 2024. Vid nedbrytning av bostadspriserna så ligger de nominellt på ungefär samma nivå som vid årsskiftet 2020–2021 samtidigt som byggkostnadsindex är drygt 30 procent högre än då. Så även om marknadssignalerna är positiva så är vår analys att det inte är starka nog för att det ska få en stark positiv effekt på bostadsbyggandet.
Hushållens köpkraft förväntas stärkas från halvårsskiftet 2024 vilket främst beror på förväntningar om stigande löner, räntesänkningar och lägre inflation. Den positiva effekten för hushållen förväntas dock inte kompensera för de senaste årens höga inflation och Finansdepartementets bedömning är att köpkraften först återhämtat sig efter 2026 för hushåll med genomsnittlig inkomst.
Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer från i april illustrerar hur hushållen bedömer sin ekonomi som mer ansträngd jämfört med det senaste året. När det kommer till de kommande tolv månaderna är hushållen mer positiva och fler tror på en starkare ekonomi framöver jämfört med de senaste månaderna.
När osäkerheten kring ränteutvecklingen och bostadspriserna avtar tror vi att fler av de hushåll som har en låg räntekänslighet och stark köpkraft kan komma att våga investera i nyproduktion. När det här kommer att ske är osäkert, men utifrån att de förväntade räntesänkningarna genomförs under 2024, skulle förutsättningar för nyproduktionen vara bättre under slutet av 2024.
Det i kombination med att det finns ett relativt stort utbud av nyproducerade bostäder gör att vi bedömer att bokningarna av nya bostadsrätter fortsatt kommer att vara lågt under ytterligare en tid. Det ser mer positivt ut för småhusen och där är vår bedömning att efterfrågan för nyproducerade småhus skulle kunna öka redan under hösten 2024.
Här kan du läsa fler nyheter inom fastigheter
© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se
