Bara eldrivna grävmaskiner på norskt vägbygge

Statens vegvesen (Norska Trafikverket) och ingenjörskonsulten Cowi har ingått ett samarbete om användning av helt utsläppsfria batterielektriska anläggningsmaskiner på bygget av riksväg 509 Sør Tjora-Kontinentalvegen. Två elmaskiner på över 25 ton jobbar hårt med förflyttning av massor och vägbygget i det framåtblickande projektet.

Byggarbetsplatser i Norge släpper ut cirka 854.000 ton koldioxid-ekvivalenter, enligt Statistisk Sentralbyra. Det motsvarar över två miljoner fat olja eller motsvarande det konsumtionsbaserade fotavtrycket för invånarna i Tromsö kommun.

På vägen mot mindre bränsleförbrukning är användningen av elmaskiner, på byggarbetsplatser en möjlig lösning, som förvisso kommer med olika utmaningar, menar Erik Handal Nilsen, avdelningschef för mark- och transport på Cowi.

– Maskinerna är fortfarande dyra eftersom de stora tillverkarna ännu inte har serieproduktionslösningar. Norge ligger fortfarande långt framme i användningen av elmaskiner, men vi väntar fortfarande på krav som kan göra efterfrågan hög och därmed priserna lägre, förklarar han.

Inför bygget av riksväg 509 har entreprenadföretaget Bjelland AS investerat i två Cat 320 Z-line grävmaskiner. Maskinerna väger över 25 ton och klarar därmed de tuffa tak som krävs på byggarbetsplatser i transportprojekt. Elektriska maskiner har använts på flera projekt i Norge tidigare, men det speciella i detta projekt är att de används för tung massförflyttning och fullfjädrat intensivt vägbygge på jungfrulig mark.

– Att satsa på klimatreducerande åtgärder är ett viktigt fokusområde för Statens vegvesen de kommande åren och vi vill vara en drivande kraft i en omställning till utsläppsfria anläggningsprojekt. I en övergångsfas mot utsläppsfria byggarbetsplatser är det viktigt att pröva detta i praktiken, som här på detta projekt. Det ger oss värdefull erfarenhet i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser inom byggsektorn, säger Geir Strømstad, projektledare på Statens vegvesen i Norge.

Användningen av de elektriska maskinerna är fortfarande mindre lönsam än användningen av dieselmaskiner, även med stöd från Enova. Tack vare en ambitiös byggherre som accepterat ett högre pris har de ändå valt att utföra bygget med de dyrare elmaskinerna.

– Utöver något längre byggtid finns det också behov av att använda mer resurser, till exempel en ”kabelgubbe” (en referens till Jim Carrey-filmen The Cable Guy från 1996) som kör en bil med ett stort släp och använder cirka tre timmar om dagen för att förse maskinerna med el. Dessutom behöver du mycket extrautrustning i form av kablar, elskåp, laddsläp etc, förklarar Joakim Hetland, vd på Bjelland.

Baserat på erfarenheterna från bygget av riksväg 509 har Statens vegvesen, Bjelland och Cowi också flera idéer om hur man bäst lyckas med utsläppsfria anläggningar.

– I ett övergångsskede måste beställaren acceptera ett högre pris och minskad kapacitet, och längre byggtid och behov av mer resurser. Vi vill så klart gå vidare från detta och göra det både prisvärt och effektivt, men från och med idag finns det även utmaningar kring laddning och drift. När maskinen klarar att arbeta en halv arbetsdag på en laddning och det behövs 40-50 minuter för ytterligare uppladdning är det här en hack i produktiviteten, säger Joakim Hetland avslutningsvis.

Läs senaste numret av Anläggningsvärlden här!

© Anläggningsvärlden 2024.
info@anlaggningsvarlden.se