Det statligt affärsverket Svenska Kraftnät planerade investeringar i stamnätet och stödjande IT-system under perioden 2025-2027 planeras till knappt 44 miljarder kronor, med en större andel investeringar i slutet av perioden. Det är en fortsatt ökning jämfört med föregående treårsplanering som uppgick till 35 miljarder kronor.
Svenska kraftnät har lämnat ut sin verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan för 2025-2027 till regeringen. Under den kommande treårsperioden planerar Svenska kraftnät för fortsatt ökade investeringsvolymer. Några av de större som kommer pågå under dessa år är Aurora Line, tunelln Anneberg-Skanstull, Fossilfritt övre Norrland, Nybro-Hemsjö samt Gotlandsförbindelsen.
Ökningen av investeringsutgifterna visar att Svenska kraftnäts arbete med att korta ledtider för byggnation av anläggningsprojekt ger effekt. Tiden det tar från utredning om att bygga en ny ledning eller kraftstation till att den kan tas i drift – har minskat från 14 till 8,5 år.
− Den stora efterfrågan, som en följd av elektrifiering i Sverige och i vår omvärld, driver på kostnaderna för till exempel kablar och kraftelektronik, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät.
”Den stora efterfrågan, som en följd av elektrifiering i Sverige och i vår omvärld, driver på kostnaderna för till exempel kablar och kraftelektronik”.
− Men en del av de ökade investeringsutgifterna beror också på kostnadsökningar för bland annat elteknisk utrustning och generell inflation. Den stora efterfrågan, som en följd av elektrifiering i Sverige och i vår omvärld, driver på kostnaderna för till exempel kablar och kraftelektronik, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät.
Svenska kraftnät tilldelas flaskhalsinkomster utifrån de prisskillnader som uppstår mellan de svenska elområdena och mellan ett svenskt elområde och ett annat land. Dessa medel får, enligt EU-förordning 2019/943, användas för att täcka kostnader som ökar eller upprätthåller överföringskapaciteten mellan elområden, till exempel för investeringar, mothandel, underhåll eller energiförluster. De får också under vissa omständigheter användas till att reducera avgifterna till transmissionsnätskunderna.
Förra året användes 5,9 miljarder av flaskhalsinkomsterna till att reducera tarifferna.
− Inflödet från flaskhalsinkomster bedömer vi ska uppgå till 83 miljarder kronor under perioden 2024-2027. Men det ska tilläggas att summan är svår att prognostisera då den avgörs av kommande handelsflöden och skillnader i elpriset mellan länder och mellan de svenska elområdena, säger Peter Wigert.
Här kan du läsa fler nyheter inom infrastruktur
© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se
