Skogsstyrelsen vill att systemet med att skogsägare behöver skicka in en avverkningsanmälan när de vill avverka utreds. Myndigheten vill istället för att granska varje enskild avverkning skulle kunna ersättas med en övergripande systemtillsyn.
Utredningen föreslås i det budgetunderlag som Skogsstyrelsens styrelse beslutat om. Motiven är den pågående rättsutvecklingen men även kommande EU-initiativ.
Nya domar och den pågående rättsutvecklingen när det gäller artskyddet och skogsägares ansvar för att ta hänsyn till skyddade arter, ställer allt större krav på myndighetens handläggning. I allt fler fall krävs omfattande utredningar och beslut kring fridlysta arter. Redan idag är Skogsstyrelsens tillsynsarbete av resursskäl i stort sett avgränsat till artskyddsärenden.
– Hanteringen i hela landet börjar nu alltmer likna ett tillståndsförfarande där vår tillsyn blir reaktiv och händelsestyrd. Vi utreder förekomster av ibland vanliga arter i trivial skog istället för att fokusera på miljöer med höga naturvärden. Bland annat därför har vår styrelse beslutat att föreslå en utredning om hur vår tillsyn kan bli ett effektivare verktyg för att nå målen för miljö och produktion i skogen, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.
Enligt Skogsstyrelsen får myndigheten in 60.000 avverkningsanmälningar per år. Under fjolåret krävde enbart artskyddsärendena över 30 årsarbeten motsvarande 30 miljoner kronor. Samtidigt ökar antalet ärenden som blir föremål för prövning i domstol.
Dessutom behöver ansökningarna och rätten till ersättning i fjällnära skog hanteras. Det innebär att ärenden får långa handläggningstider.
Inom miljöbalken har Skogsstyrelsen möjlighet att kontrollera verksamhetsutövarens egenkontroll genom så kallad systemtillsyn. Genom att begränsa objektstillsynen och utveckla systemtillsyn skulle det gå att spara 50 miljoner kronor årligen, alltså cirka en tiondel av myndighetens anslag, enligt en första bedömning som Skogsstyrelsen har gjort. Samtidigt ökar möjligheterna att kombinera den nationella skogspolitiken med EU-initiativen som också tycks styra mot en kontroll av skogsägarens planer.
Skogsstyrelsens styrelse också beslutat att i budgetunderlaget för åren 2024-2026 sammanlagt äska:
• 300 miljoner som en resursförstärkning för att genomföra EU-initiativ som till exempel avskogningsförordningen, naturrestaureringsförordningen och taxonomiförordningen.
• Stödja markägare i arbetet med en hållbar utveckling i skogen genom rådgivning, kommunikation och digitalisering för motsvarande 290 miljoner ytterligare (varav 40 miljoner per år till laserskanning av skogen).
• 540 miljoner extra för att bevara och utveckla naturvården och därmed underlätta för arbetet att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar.
© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se
