Den genetiska variationen i gran skiljer sig inte nämnvärt mellan brukad och gammal skog från kust till fjälltrakter i Västerbotten. Dock kan nya risker uppstå med nya skogsbruksmetoder i framtiden.
Det skriver Helena Eklöf i sin färska doktorsavhandling som hon försvarade den 26 mars vid Umeå universitet.
För att arter ska kunna anpassa sig till förändrade klimat är den genetiska diversiteten, varianten som finns i organismers arvsmassa nödvändig. Skogsbruket som bedrivs i Sverige med avverkning och återplantering av stora ytor saknar djupgående kunskap om hur detta påverkat granens genetiska diversitet.
I sin avhandling har Helena Eklöf fokuserat på att ta fram ett basvärde för den genetiska diversitet som vi idag hittar i gamla granskogar som finns bevarade i naturreservat. Hon har sedan jämfört basvärdet med det genetiska som finns i unga, återplanterade granskogar.
Vid mätning av genetisk diversitet är vanliga parametrar till exempel genvarianter som endast finns med i en population, hur stor proportion av ovanliga genvarianter som finns, hur närbesläktade träd i samma bestånd är samt vad medelvärdet av förekomsten av olika arvsanlag är i varje bestånd.
Ett flertal parametrar visade ingen skillnad i medelvärden mellan gamla granbestånd och unga återplanterade granbestånd. Men trots att medelvärden inte skiljde sig åt visade de unga granbestånden en större spridning, där återfanns både de lägsta och högsta värdena.
– Den större spridningen vi ser bland de återplanterade bestånden indikerar att det finns faktorer som påverkar hur genetisk diversitet fördelas mellan bestånden, menar Helena Eklöf. Det kan vara allt ifrån fröinsamling, till plantering eller gallring som orsakar mönstret.
För att säkerställa vad detta beror på krävs mer ingående forskning på variationen som finns inom ett bestånd och hur detta påverkas av moderna skogsbruksmetoder.
– Trots att vi i dag inte ser en större skillnad i genetisk variation i gran betyder inte det att det finns en risk att skogsbruket kan orsaka långtidseffekter. Vi måste noggrant övervaka utvecklingen och vara medvetna om de risker som kommer med exempelvis ett eventuellt införande av klonskogsbruk, där man använder identiska individer av samma träd istället för att så frön eller driva upp plantor från frön, säger Helena Eklöf avslutningsvis.
© Anläggningsvärlden 2021.
info@anlaggningsvarlden.se
