Svevia halkbekämpar med ai

Tillsammans med mjukvaruföretaget Klimator och maskintillverkaren Epoke testar Svevia en ny teknik för halkbekämpningd är man använder artificiell intelligens (AI) där sensorer skapar detaljerade väderprognoser. Foto: Epoke, pressbild

På vägstationen i Örnsköldsvik är framtiden redan här. I ett världsunikt projekt kommer automatisk halkbekämpning med en saltspridare som själv avgör om det behöver saltas eller inte, att testköras under denna vinter. Metoden i projektet bygger på att man med hjälp av sensorer skapa detaljerade väderprognoser.

Kenneth Thörn, platschef på vägstationen i Örnsköldsvik ser flera fördelar med den nya tekniken.

– Framför allt ökad trafiksäkerhet genom att vi med större precision vet exakt vilka sträckor som behöver halkbekämpas. I förlängningen betyder det att vi inte saltar i onödan vilket är bra för miljön. Det är också mer kostnadseffektivt och alla åtgärder går att följa upp i detalj. 

En annan detalj är att det uppges minska stressen hos saltbilsförarna som kan vara mer fokuserade på trafiken. 

Innovationsprojektet som fått namnet Dynamic dosage (dynamisk dosering) drivs med medel från Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) och InfraSweden i ett samarbete mellan bygg- och anläggningskoncernen Svevia, mjukvaruföretaget Klimator och danska Epoke som är maskintillverkare av bland annat saltspridare.

”I förlängningen betyder det att vi inte saltar i onödan vilket är bra för miljön”

Tekniken har testats på kommunala gator i Danmark, men aldrig tidigare i Sverige och på det staliga vägnätet.

– Förutsättningarna för halkbekämpning på kommunala vägar skiljer sig på många sätt från statliga vägar. Framför allt i trafikbelastning, hastigheter och vägbredd, förklarar Kenneth Thörn.

Metoden använder modern teknik som sensorer och AI där allt sker automatiskt, så lastbilsföraren slipper starta eller stoppa saltspridaren. Testerna sker i två steg. I det första steget är det en AI-genererad väglagsprognos som avgör om saltspridaren ska salta eller inte salta vägbanan. I nästa steg adderas data från sensorer som sitter monterade på fordonet. Halkbekämpningen styrs då av en kombination av sensorinformation om det aktuella väglaget och prognosdata.

När testerna på vägnätet inom Örnsköldsviks driftområde ska utföras så kommer det att göras med stor omsorg.

– Vi vill välja dagar då det inte är akut blixthalka i hela området och kan vara säkra på att vi har resurser för att följa upp resultatet. Allt för att inte risker trafiksäkerheten i Västernorrland, säger Kenneth Thörn avslutningsvis.

Här kan du läsa fler nyheter inom infrastruktur

© Anläggningsvärlden 2025
info@anlaggningsvarlden.se