Svenska granens återkomst tog tusentals år

I en ny studie från Uppsala universitet har forskarna analyserat uråldrigt dna bevarat i sjösediment som visar att granen fanns på plats i södra Sverige direkt efter isavsmältningen för 14.000 år sedan. 

Forskare vid Uppsala universitet presenterar en studie som visar att det tog mer än 10.000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att trädarten fick en kraftig spridning över landet.

Den mycket långsamma spridningstakten är något som förvånat forskarna eftersom förutsättningarna för tillväxt varit så goda.

Granen är Sveriges vanligaste trädslag och var vanligt förekommande även före den senaste istiden.

Granens invandring till Sverige har fram tills nu beskrivits utifrån fynd av granpollen i gammalt sjösediment och torvlager. De slutsatser man dragit från dessa studier var att granen invandrade norrifrån efter issmältningen och kom till södra Sverige så sent som under de första tusen åren. Även tidigare forskning har konstaterat att det tog relativt lång tid för granen att återkomma och åter bli dominant i de skandinaviska skogarna.

– Trots att granen var en av de första träden på plats kunde inte dessa träd breda ut sig i någon större utsträckning. Det är förvånande då de växter som är tidiga brukar ha en fördel i det avseendet, säger Kevin Nota, forskarstuderande vid Uppsala universitet.

Enligt forskarna är det fortfarande ett mysterium vad som höll tillbaka granen under alla dessa tusentals år. 

Den nya studien visar att de första granarna på plats var besläktade med de ensamma grankloner som idag kan hittas högt upp på de svenska fjällsluttningarna. De kallas för kloner eftersom när stammarna har dött har rotsystemet överlevt och skickat upp nya träd. En del har också förökat sig genom rotskott.

– Det verkar som om den svenska granen har genomlevt flera tidigare försök att ta över skogarna i Skandinavien, men att det endast var den sista expansionen som lyckades, förklarar Laura Parducci, forskare vid Uppsala universitet och en av författarna bakom den nya studien.

© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se