Statens vegvesen (läs Trafikverket i Norge) ställer hårdare krav för att minska utsläppen av växthusgaser från anläggningsmaskiner. En ny handlingsplan kommer därmed för en minskning av direkta utsläpp från byggprojekt och kommer att ställa hårdare krav på både myndigheter och branschföretagen.
Den nya handlingsplanen beskriver hur Statens vegvesen ska minska de direkt utsläppen av växthusgaser med 55 procent till år 2030, jämfört med 2020 års nivå. Målet bygger på norska klimatåtagandet i Parisavtalet och myndighetens hållbarhetsstrategi. – Detta mål ligger i linje med Norges klimatåtaganden under Parisavtalet och myndighetens hållbarhetsstrategi, säger Kjell Inge Davik, Utvecklingsdirektör på Statens vegvesen.
Kjell Inge Davik säger att huvuddraget i handlingsplanen är att nya utvecklingsprojekt som annonseras efter 2027 främst kommer att kräva nollutsläppsmaskiner och fordon.
– Det kommer att märkas i branschen att Vägverket måste ställa krav på maskiner i alla projekt som initieras framöver, detta är ett medel för att säkerställa att en allt större del av energianvändningen på våra anläggningsprojekt kommer bestå av vätgas och el från och med 2027, betonar han.
Handlingsplanen ger ”marschorder” till utvecklingsprojekten och att kartlägga strömförsörjningen tidigt. Det är naturligt att detta ingår som en delorder för planeringsskedet. I en färsk rapport utförd av Norconsult visade man att tillgången på el i de flesta fall är oproblematisk, och att projekten kan etablera tillräcklig kraft för hel eller delvis elektrisk drift förutsatt att förberedelserna startar tidigt.
– Idag förser Statens vegvesen duktiga elektriker med ström till både arbetsriggar och tunnelgrävning, så det är ett arbete vi redan är vana vid. Både kraftkartläggning och planering förväntas ingå som en del av projektordern internt i Statens vegvesen i regulatorisk planskede för alla projekt redan nu, säger Per Fjeldal, klimatrådgivare på Statens vegvesen.
– Vi kan lugna de som läser artiklar i tidningarna om ett aviserat effektunderskott. Elektrifiering av Vägverkets byggarbetsplatser ger inget effektunderskott i Norge. Jämfört med många av de andra kraftköparna är vårt behov litet. Datacenter, batterifabriker och smältverksindustrin kan snabbt göra anspråk på effekter, med tillhörande energiförbrukning, av flera hundra gånger större än Statens vegvesen projekt, förklarar Per Fjeldal.
Fjeldal påpekar istället en mer verklig utmaning:
– Att transportera energin de sista kilometrarna till laddstationerna kan ta lite tid på vissa ställen. En entreprenör kommer dock långt med 1 MW kontinuerlig effekt, levererad på strategiska platser längs väglinjen. Nyckeln till att kunna minska utsläppen av växthusgaser från entreprenadmaskiner på ett kostnadseffektivt sätt mot 2030 är att prioritera projekt för nollutsläpp som har en tydlig, bra strömförsörjning först.
– Upplägget i planen är att vi ställer de strängaste kraven på den maskiner och fordon som kommit längst i utvecklingen av nollutsläppsmaskiner. Det kommer fortfarande att vara viktigt för Statens vegvesen att kunna erbjuda en förutsägbar tidig marknad för prototyper och lågseriemaskiner. Det blir viktigt att väga detta mot krav på framsteg och risk för förseningar.
Efter antagandet av handlingsplanen kommer vägledningsmaterial att tas fram för användning i organisationen. Dialogen med entreprenörerna kommer att vara mycket viktig för alla projekt framöver – det är viktigt att de mest framåtblickande i framtiden får belöning för de investeringar som gjorts. Förhoppningen är att handlingsplanen ska ge tillräcklig trygghet för entreprenörer som hittills varit lite ”på staketet” att nu ta steget.
Statens vegvesen har uppskattat en ökning av byggkostnaderna med cirka 1–3 procent för en 50 procentig elanläggning.
– Vi utgår från att merkostnaderna för övergången till nollutsläppsmaskiner i de flesta fall kan hanteras inom givna ekonomiska ramar för projekten, säger Per Fjeldal avslutningsvis.
© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se
