Premiär för autonom skotare

Nyligen var det världspremiär för Luleå tekniska universitets helt autonoma skotare. Maskinen klarar att skota helt autonomt – alltså helt utan mänsklig inblandning hämta och transportera rundvirke. Enligt forskarna kommer det här rita om hela kartan för skogsbranschen.

För första gången i världshistorien har en självkörande skogsmaskin klarat av att skota autonomt – alltså helt utan mänsklig inblandning hämta och transportera virke på en avverkningsplats. Enligt forskarna i projektet är försöket ett viktigt steg mot ett mer hållbart skogsbruk.

Premiären för den autonoma skotningen skedde i Hörnefors i Västerbotten den 15 oktober och projektet är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, SLU och Skogstekniska klustret.

Genom att ha programmerats för att utföra arbetet på egen hand kunde maskinen själv skota timmerstockar till avsedd upplagsplats.

− Det här kommer att rita om kartan för branschen och hur andra aktörer inom området ser på operationer som dessa. Vi har jobbat oerhört intensivt med det här testet och det känns väldigt skönt att det fungerar, säger Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.

Att en självkörande skotare klarar en så avancerat uppgift som att hämta virke på en avverkningsplats är världsunikt och öppnar upp för stora förändringar av skogsbranschen.

− Även om det fortfarande är många år bort, och kommer ske gradvis, är vi övertygade om att den tekniska utvecklingen med smarta autonoma skogsmaskiner är framtiden för skogsbruket. Vi har visat att tekniken finns och fungerar men det är såklart skillnad att arbeta med detta från ett forskningsperspektiv jämfört med kommersiell verksamhet, säger Magnus Karlberg.

Enligt forskarna i projektet är utvecklingen av självkörande skogsmaskiner ett viktigt steg för ett mer hållbart skogsbruk. Mindre och mer bränsleeffektiva maskiner kan arbeta mer skonsamt i skogen.

− Vi har i dag möjligheten att göra skogsmaskinerna så smarta att de själva kan läsa av omgivningen och upptäcka områden som är känsliga. På det sättet kan användningen anpassas efter de specifika förutsättningar som råder på platsen. Ett exempel kan vara att sensorer på maskinen upptäcker renlav och väljer andra vägar för att skona marken, menar Magnus Karlberg.

Redan 2014 började forskarna på Luleå tekniska universitet tillsammans med forskare på SLU att skissa på maskinen, eller terängfordonsplattformen som är en mer korrekt beskrivning.

Maskinen kan styras med fjärrkontroll men också programmeras för att utföra arbete helt på egen hand, som vid testet med autonom skotning. Maskinen väger tio ton och drivs med biodiesel och är byggd utan förarhytt, men med hydrostatisk drivlina, kran, pendelarmar och sensorer.

© Anläggningsvärlden 2021.
info@anlaggningsvarlden.se

Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.