Sverige saknar lagstiftning som gör det möjligt för samhället att ingripa om svampangrepp hotar att skada skogar regionalt eller nationellt.
Forskaren Jan Stenlid vill se en samhällsfunktion som kan bromsa skadeutveckling i tidigt skede och Skogssällskapet efterlyser att regleringar och insatser kan anpassas i ljuset av ny kunskap.
– Vi behöver en lagstiftning som kan användas om en svamp hotar att skada skogen regionalt eller nationellt – en lag som gör det möjligt för samhället att bromsa utvecklingen i tidigt skede, säger Jan Stenlid, professor i skogspatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– Vi lever i en tid av snabba förändringar, inte minst när det gäller klimatet. Det påverkar våra ekosystem och samhällets regleringar och insatser måste kunna anpassas i ljuset av ny kunskap. Det är viktigt att lagstiftningen ses över, både för markägarnas skull och för samhället eftersom skogen är en ovärderlig nationell resurs, säger Lotta Möller, forsknings- och anslagschef på Skogssällskapet.
”Vi behöver en lagstiftning som kan användas om en svamp hotar att skada skogen”. Jan Stenlid professor i skogspatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Frågan aktualiseras av svamputbrottet på tall i Odensala nära Arlanda. Där har en markägare nyligen avverkat, flisat och bränt cirka femton hektar tallungskog för att förhindra att sporer från svampen Diploida pinea sprider sig till andra tallskogar.
Markägaren har själv fått stå för saneringskostnaderna. Problemet för markägaren är att utbrott av Diploida pinea inte är reglerade vare sig i skogsvårds- eller växtskyddslagstiftningen. Det gör att Skogsstyrelsen inte kan kräva sanering av den angripna skogen och därmed inte heller betala ut ersättning till markägaren. Det finns inte heller några försäkringar som täcker förlusterna, eftersom det handlar om en för Sverige helt ny skadegörare.
© Anläggningsvärlden 2017.
info@anlaggningsvarlden.se
