I fjol startade företaget Bruksspecialisten Sveriges första storskaliga återbruksproduktion av fasadtegel.
– Även om det nu börjat komma in rivningstegel till vår produktion så ser vi att det fortfarande är stor del av resurserna som hade kunnat användas bättre. För att en större volym av återbrukat fasadtegel ska finnas tillgänglig för nyproduktion behöver insamlingen av rivningstegel ökas och ges rätt incitament, säger Jacob Steen, vd på Bruksspecialisten.
I dagens linjära modell rivs fullt fungerande fasadtegel och skickas iväg på billigast möjliga sätt. Ofta används det som markutfyllnad eller läggs på deponi, längst ned i avfallsherarkin.
– Vår nya avfallslagstiftning som nyligen skärptes bygger på just avfallshierarkin och pekar tydligt ut att material skall följa denna trappa och hamna på ett så högt värdesteg som möjligt. Fasadtegel har ett unikt värde i detta sammanhang och kan med enkla medel gå från att vara ett rivningsavfall till att nå översta trappsteget som innebär återbruk, i stället för att åka neråt i trappan som markutfyllnad, menar Jacob Steen.
Men även om avfallslagstiftningen är tydlig med att tegel bör återbrukas så finns inga ekonomiska incitament, skatter eller avgifter som styr marknaden åt rätt håll. Så länge det inte är ett lagbrott eller att det innebär en ökad kostnad är volymen rivningstegel som återbrukas för liten för att möta marknadens behov av återbrukade produkter när man ska bygga nytt.
– För att lösa detta bekymmer har vi valt att som enskild aktör införa pant på fasadtegel. För varje tegelsten som vi kan återbruka till en godkänd produkt ger vi tillbaka 1 krona till den som lämnat in teglet, förklarar Jacob Steen.
© Anläggningsvärlden 2021.
info@anlaggningsvarlden.se
