Regeringen tillsätter en utredning inom klimat- och näringslivsdepartementet för att se över artskyddsförordningen. – Vi välkomnar utredningen men det är långt kvar till ett rättssäkert och balanserat artskydd, säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Tillsammans med Sveriges skogsägarföreningar har LRF under lång tid drivit på förändringar i artskyddets utformning. Utredaren ska lämna förslag på i vilken omfattning nationellt fridlysta arter ska kunna hindra pågående markanvändning och föreslå hur markägare ska ersättas när pågående markanvändning avsevärt försvåras. Utredningen ska vara färdig den 31 december i år.
– LRF ser artskyddet som det största äganderättsliga problemet för familjeskogsägaren. Vi välkomnar att regeringen äntligen tänker göra något för att minska problemen. Vår förhoppning är att utredningen kommer innebära att exempelvis en art som knärot inte längre kommer att stoppa avverkningar i våra svenska skogar, säger Palle Borgström.
”Eftersom regeringen inte tycks göra något åt fågelförbuden riskerar skogsägare fortsatt drabbas av orimliga förbud”
I regeringens pressmeddelande nämns inte någonting om att utredaren ska lämna förslag på lättnader kring de förbud som rör fåglar vilket gör att det utredningen till trots är långt kvar till ett balanserat och rättssäkert artskydd.
– Eftersom regeringen inte tycks göra något åt fågelförbuden riskerar skogsägare fortsatt drabbas av orimliga förbud som går betydligt längre än vad EU kräver. Det är också oklart hur skogsägare ska ersättas. Det är långt kvar till ett rättssäkert artskydd, säger Paul Christensson ordförande LRF Skogsägarna.
LRF har under lång tid riktat kritik mot hur artskyddsreglerna tillämpas i Sverige och att de varken är rättssäkra eller effektivt för skydd av värdefull natur.
– De generella artskyddsförbud vi har idag är en dålig metod när man vill skydda hela skogsbestånd. Det är rättsosäkert, leder till domstolsprövningar och innebär att helt fel områden prioriteras i våra avsättningar. Dessutom ger det kontraproduktiva incitament när den som skapar förutsättningar för fridlysta arter straffas med brukandeförbud och byråkrati. Vid långtgående intrång måste frivilliga avtal och formellt skydd istället användas, säger Paul Christensson avslutningsvis.
Här kan du läa fler nyheter om skogsbranschen
© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se
