Intresset ökar för att återbruka byggprodukter och material i nya byggnader. Det ger byggsektorn stora möjligheter att minska sin klimatpåverkan, men det finns en osäkerhet i branschen om hur man beräknar den. Nu lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet en handledning som underlättar den saken.
– Vi vill lyfta fram klimatvinsterna med återbrukade byggprodukter och samtidigt göra det enklare för branschen att förstå hur de kan räkna, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Handledningen är utformad i linje med den europeiska standarden för värdering av byggnaders miljöprestanda och kompatibel med Boverkets förslag på krav på klimatdeklarationer, som väntas införas 2022.
– Standarden för värdering av byggnaders miljöprestanda är väldigt tekniskt och teoretiskt formulerad. Denna handledning underlättar vårt arbete genom att den förenklar på ett pedagogiskt sätt, säger Emma Östlund, hållbarhetschef på Ettelva Arkitekter, som tillsammans med teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgrens, varit med och utvärderat handledningen.
Siffror på återbrukets klimateffekter är också ett värdefullt underlag för beslutsfattande och rapportering av branschens återbruksarbete. Två vanliga sätt att titta på återbrukets klimateffekter är:
- Rapportering av klimateffekter i specifika projekt eller organisationer, exempelvis vid klimatdeklarationer för byggnader eller hållbarhetsrapportering på företagsnivå.
- Utvärdering av samhällseffekterna av att gå från linjära flöden till återbruk, vilket då visar vilken klimatbesparingspotential det finns i att återbruka produkter.
Är det alltid bättre att använda återbrukat byggmaterial?
– Ur ett materialresursperspektiv: ja. Ur ett klimatperspektiv: nästan alltid ja, med några få undantag. Återbruk ersätter nytillverkning och minskar därmed klimatutsläppen som är kopplade till såväl resursutvinning som tillverkning och avfallshantering. Det kan uppstå nya utsläpp i samband med återbruk, men i regel inte i närheten av den nivå som utsläppen vid nytillverkning, säger Johanna Andersson.
© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se
