Foto: Cementa, pressbild.
De samhällsekonomiska effekterna vid ett stopp för Cementas kalkbrytning i Slite på Gotland är mer omfattande än vad som tidigare framkommit. Det visar en färsk rapport framtagen på uppdrag av branschorganisationen Byggföretagen.
– Produktionsbortfallet skulle få stor påverkan för gruvindustrin, planerade, infrastrukturprojekt och produktionen av vindkraft, säger Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen.
Ett stopp för kalkstensbrytningen i Slite från det kommande årskiftet bedöms under nästa år innebära i 160.000 förlorade jobb och ett samlat produktionsbortfall i ekonomin på 140 miljarder kronor.
– Det motsvarar 2,6 procent av BNP. Men inkluderat följdverkningarna av en strypt gruvproduktion kan cementkrisen på kort sikt ge upphov till totalt 200.000 förlorade arbetstillfällen och ett produktionsbortfall motsvarande 3,6 procent av BNP, förklarar Fredrik Isaksson.
Enligt Byggföretagens rapport skulle även planerade infrastrukturprojekt och produktionen av vindkraft också påverkas kort tid efter att Cementas tillfälliga tillstånd löper ut. Det är dessutom två av benen i den gröna omställningen.
– Om Trafikverkets investeringsprojekt från och med år 2023 endast får tillgång till 60 procent av den efterfrågade volymen kommer man fram till och med 2028 endast kunna genomföra redan byggstartade projekt, berättar Fredrik Isaksson.
Energimyndigheten förutspår att vindkraften kommer öka sin produktion från dagens 30 terawattimmar till 90 terawattimmar år 2040. Redan 2024 bedömer myndigheten att vindkraften kommer bidra med totalt 46 terawattimmar.
– Cementkrisen är inte över. Om den slår till med full kraft under 2023 är det högst tveksamt om detta är möjligt att uppnå, säger Fredrik Isaksson.
Cementas anläggning i Slite står för omkring 75 procent av den samlade cementproduktionen i Sverige. Cementas tillfälliga tillstånd löper ut den sista december 2022.
© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se
