Brandberedskap i skogen gav resultat

Vid varje situation som bedöms som riskfylld hålls ett samråd. Det leder ofta till att man byter till en annan avverkningsplats, kör på natten eller sätter ut brandvakter. Foto: Sverker Johansson/Bitzer
Vid varje situation som bedöms som riskfylld hålls ett samråd. Det leder ofta till att man byter till en annan avverkningsplats, kör på natten eller sätter ut brandvakter. Foto: Sverker Johansson/Bitzer

Under den heta sommaren 2018 brann främst skogsmark i Sverige. Totalt eldhärjades cirka 23 000 hektar. Värst drabbades Gävleborg, Jämtland och Dalarna, men även i resten av landet brann det.

– Eftersom flera stora bränder tidigare startats av skogsmaskiner – senast i Sala 2014 – har skogsbranschen tvingats jobba hårt med sin brandberedskap. Och det har gett resultat, säger Tomas Johannesson som arbetar med frågan på Skogforsk.

Skogforsk har med siffror från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) kartlagt de senaste 20 årens bränder och brandorsaker, och konstaterar att det förebyggande arbetet fungerat.

– Vår analys visar att det ytterst sällan är skogsmaskiner som orsakar bränder. När de ändå gör det är bränderna ofta små, cirka en halv hektar, säger Tomas Johannesson.

Tomas Johannesson anser att branschens nya gemensamma riktlinjer mot bränder är förklaringen till att man klarade extremsommaren 2018 så bra. Inför varje riskfylld situation genomförs ett samråd mellan beställaren och skogsmaskinföretaget. Ofta leder samrådet till att man byter till en annan avverkningsplats, kör på natten eller sätter ut brandvakter.

– Det medför stora extra kostnader, säger Tomas Johannesson som räknat ut att branschens parter under sommaren 2018 tog kostnader för bland annat 102 000 timmar brandbevakning och 420 000 timmar maskinstillestånd.

Totalt uppskattas skogsbrukets kostnader för brandberedskap och förebyggande åtgärder under 2018 till cirka en halv miljard kronor.

© Anläggningsvärlden 2018.
info@anlaggningsvarlden.se